Revisorer kritiserar kommunens hantering av direktupphandlingar

Konkurrensverket undersökte under 2016 vilka riktlinjer och rutiner som kommuner, landsting och statliga myndigheter har för direktupphandlingar. Rapporten ”Direktupphandlingar – en kartläggning av riktlinjer och rutiner” (pdf) visar att flertalet i dag har regler.

– Generellt har kommunerna i högre grad än statliga myndigheter infört rutiner både för dokumentation och för konkurrensutsättning. Små statliga myndigheter är de som i minst utsträckning har egna riktlinjer, sa Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom när rapporten presenterades.

Men det finns brister i visa kommuner. Det visar bland annat en undersökning som gjorts av de förtroendevalda revisorerna i Karlskoga kommun som med hjälp av en konsultbyrå granskat hur kommunen direktupphandlingar. I en skrivelse till kommunstyrelsen (pdf) väntar de svar senast den 6 april 2017.

Skrivelsen visar att kommunen saknar uppdaterade policyer och riktlinjer för direktupphandling. Dessutom görs ingen strukturerad uppföljning. Efterlevnaden av kravet på dokumentation anses inte heller tillräcklig.

Gränsen för när en upphandlande myndighet får direktupphandla utan att annonsera höjdes vid årsskiftet 2016 och är i dag på 534 890 kronor. Vid halvårsskiftet 2014 infördes krav på att upphandlande myndigheter ska anta egna riktlinjer för direktupphandlingar, samt dokumentera alla direktupphandlingar över 100 000 kronor. Syftet med det kravet är att säkra tillämpningen av ett strategiskt förhållningssätt för offentlig upphandling – och då inte minst vid direktupphandling

Enligt revisorerna bör den nuvarande upphandlingspolicyn uppdateras så att den följer LOU:s krav på direktupphandlingar. Rapporten pekar också på att informationen till dem som berörs av upphandlings- och inköpsfrågor i kommunen behöver förbättras. Det gäller både nya riktlinjer och policyer som om upphandlingar i stort.

Revisorerna uppmanar kommunen att fullfölja de initiativ som finns om utbildning, uppföljning och dokumentation.

Skrivelsen drar slutsatsen att direktupphandlingarna inte hanteras ändamålsenligt och att den interna kontrollen behöver stärkas.