En leverantör begärde överprövning av Region Uppsalas upphandling av taxitrafik med hänvisning till att konkurrerande anbudsgivare inte uppfyllde alla obligatoriska krav.
Förvaltningsrätten i Uppsala avslog begäran.
De omständigheter som leverantören förde fram inom den tre veckor långa preklusionsfristen* bedömdes inte vara tillräckligt tydliga och konkreta, enligt förvaltningsrätten. Det som leverantören förde fram efter preklusionsfristen bedömdes vara en ny omständighet som rätten inte kunde beakta.
Beslutet överklagades till Kammarrätten i Stockholm som nu kommit med sin dom.
Leverantören förde inte fram nya omständigheter efter preklusionsfristens utgång, enligt kammarrätten. Leverantören utvecklade och förtydligade de tidigare omständigheterna samt kompletterade dem med rättslig argumentation och bevisning.
– Kammarrättens majoritet anser att omständigheterna är tillräckligt tydliga och konkreta för att göra sannolikt att leverantören har lidit eller kan komma att lida skada till följd av de påtalade bristerna, säger Haike Degenkolbe, kammarrättsråd och referent i målet i en kommentar.
Kammarrätten upphäver därför förvaltningsrättens dom och visar målet åter till förvaltningsrätten för prövning av de påtalade bristerna i upphandlingen.
*De nya bestämmelserna om preklusion trädde i kraft den 1 juli 2022. De innebär att rätten får beakta omständigheter som förs fram efter preklusionsfristen endast om den sökande leverantören gör sannolikt att den inte har kunnat åberopa omständigheten tidigare eller annars har haft giltig ursäkt att inte göra det.
Den generellt höga nivån av inkompetens som råder inom förvaltningsdomstolarna är, milt uttryckt, förskräcklig!
Vad menar du Davis? Det kan här vara fråga om en ganska knepig bedömning av om de först lämnade uppgifterna var tillräckliga eller inte. Hur får du detta till hög nivå av inkompetens? Eller du kanske bara tycker det rent allmänt och vill skriva det här?
@David, har du läst domen eller invänder du bara för invändningens skull?
Här får du ett utdrag ur Kammarrättens bedömning:
“Cabonline har i ansökan om överprövning till förvaltningsrätten fört fram dels att Region Uppsala har brutit mot principerna om likabehandling och öppenhet i 4 kap. 1 § LOU genom att anta andra anbudsgivares anbud som inte uppfyller samtliga obligatoriska krav i upphandlingen, dels att Cabonline har lidit eller kan komma att lida skada eftersom bolaget hade tilldelats fler fordon, fått ytterligare tilldelning och – i vart och enskilt fall – tilldelats ytterligare delar av ramavtalet, om anbuden rätteligen hade förkastats.
Till stöd för sin ansökan om överprövning har Cabonline bifogat
bl.a. upphandlingsdokumenten, två tilldelningsbeslut samt andra
anbudsgivares anbud.
Enligt kammarrätten mening har Cabonline inom preklusionsfristen i
förvaltningsrätten ingående redogjort för på vilket sätt vart och ett av de andra anbudsgivarnas anbud brister i kravuppfyllelse och fört fram konkreta omständigheter för att de påtalade bristerna har medfört att Cabonline har lidit eller kan komma att lida skada.”
Det finns dessvärre massor med liknande skräckexempel på missbedömningar som förvaltningsrätterna meddelar på daglig basis.
Jag vill därför uppmana fler till att överklaga dessa “woke juristaspiranters” bedömningar till högre instans!
Woke?
För övrigt var en av tre domare i KR skiljaktig och instämde i FRs bedömning. Det är nästan som om detta är förhållandevis ny lagstiftning och gränsdragningar är svåra att göra ibland…
@Fräken – Det roliga är att den skiljaktiga domaren i princip säger att Cabonlines skadebeskrivning inte har varit konkret pga tydliga brister i upphandlingsdokumentens transparens, men vill ändå lägga skulden på anbudsgivaren för att inte ha inhämtat UM:s förtydligande under anbudstiden.
Snacka om att inte kunna se skogen för ett enskilt träd…