En robust inköpsförmåga klarar förändringar, tål påfrestningar och kan hantera förändrade förutsättningar. Den klarar också att snabbt anpassas efter utvecklingen. SOI:s ordförande Martin Magnusson, moderator för panelsamtalet, påtalade även vikten av att ha rätt avtal på plats och att använda det på rätt sätt utifrån verksamhetens behov, mål och förutsättningar.
– Robust inköpsförmåga handlar mycket om god planering och att agera proaktivt, förankra inköpsstrategin i verksamheten och få alla att driva åt samma håll, säger Anja Clausin, generaldirektör på Upphandlingsmyndigheten. Hon lyfter också fram att försörjningsberedskap måste få kosta och inte kan tas förgiven i avtalen med leverantörerna.
Anja Clausin presenterade också ett antal punkter som här och nu kan öka beredskapsförmågan i befintliga och kommande avtal.
– Ha dialog med befintliga leverantörer om hur de säkerställer leverans i en krissituation och diskutera ett sådant scenario redan när ett nytt avtal tecknas. Jobba med heltäckande avtal, tänk ut vad du tror att du kommer behöva. Fundera över alternativa försörjningskedjor, diskutera personalens tillgänglighet, överväg lager och använd optioner för sådant som du tror att du kan komma att behöva, säger hon.
Anja Clausin slår även ett slag för Upphandlingsmyndighetens stödmaterial för att motverka arbetslivskriminalitet och berättar att ett liknande stöd för beredskap är på gång.
Magnus Johansson, Företagarna, understryker att lokala och små leverantörer kommer ha en stor betydelse i beredskapsarbetet eftersom de klarar att leverera när kris eller krig kommer. Leverantörerna måste själva se till att säkra upp sina leveranser och se över underleverantörskedjorna för att vara en attraktiv leverantör. Det kommer ske en omställning och den har bara börjat menar Magnus Johansson.
– Krav i upphandlingar driver på omställningen, men det är viktigt att få med sig leverantörerna och försäkra sig om att de kommer hinna ställa om, menar Magnus Johansson. Kraven får inte från början utesluta leverantörer som inte hinner ställa om.
Sara Persson från Ekobrottsmyndigheten lyfter vikten av att följa upp för att motverka organiserad brottslighet och att se till att ha avtal som kan hävas när det krävs. Att få in kriminella i samhällskritisk verksamhet kan vara förenat med stora säkerhetsrisker. Här behöver Sverige skapa en struktur som gör det möjligt för upphandlande myndigheter att inhämta information om bolagen på ett strukturerat sätt och större möjligheter att dela information mellan sig.
