Kollektivtrafiken har ofta olämpliga mål som kan öka kostnader utan att nödvändigtvis leda till mera nytta för medborgarna. Analyser av målens ändamålsenlighet saknas ofta. I stället verkar myndigheter oreflekterat sträva efter de uppsatta målen.
Det konstaterar Roger Pyddoke, forskare vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, som undersökt hur den upphandlade kollektivtrafiken kan bli bättre genom ökad konkurrens.
I rapporten skriver han att mål om ständiga ökningar av antalet resande inte behöver vara samhällsekonomiskt rationella. Därför kan förvaltningar vara hjälpta av metoder för att uppskatta tillkommande nyttor och ökade kostnader av förändrat kollektivtrafikutbud.
Detta kräver tillgång till bra data, konstaterar Roger Pyddoke. Men i själva verket släpar utvecklingen av datahantering efter på de regionala kollektivtrafikmyndigheterna. I exempelvis Stockholm saknas systemstöd för avtalsuppföljning vilket betyder att data som ska användas i arbetet inte kunde nås på ett enkelt sätt.
En trolig orsak är att högre chefer inte har tillräckliga drivkrafter för att efterfråga sådana analyser, och att handläggare därför också saknar drivkrafter göra dem, , enligt rapporten.
Roger Pyddoke rekommenderar de regionala kollektivtrafikmyndigheterna att stimulera konkurrens genom enklare förfrågningsunderlag, kvalificering baserad på prestationer, förändrad storlek på avtal och egenregiproduktion.
Rapporten har gjorts på uppdrag av Konkurrensverket.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer