Från kommunalt håll har Regeringsrättens avgörande kritiserats som "felaktigt", till och med i sådan grad att de två kommunerna inte ansett sig behöva följa Regeringsrättens domslut.
Kritikerna hävdar att Regeringsrätten felaktigt har bortsett från EU-rättslig praxis i det så kallade Teckal-avgörandet (C-107/98) och att domslutet borde ha blivit ett helt annat.
Det är felaktigt, vilket tydligt visas i EU-kommissionens skriftväxling med regeringen. För att Teckal-undantag ska vara möjligt måste två kriterier vara uppfyllda. För det första ska de uppdragsgivande kommunerna utöva en kontroll över det anlitade företaget motsvarande den de har över sin egen förvaltning (kontrollrekvisitet). För det andra får det anlitade företaget inte bedriva annat än marginell verksamhet tillsammans med andra än sina ägare (verksamhetsrekvisitet).
Regeringen har i ett yttrande till kommissionen konstaterat att det "inte är fullt klarlagt" att kontrollkriteriet för närvarande är uppfyllt. Ägarna påstås dock vara aktivt verksamma för att kriteriet ska komma att uppfyllas.
Regeringen medger att verksamhetsrekvisitet inte är uppfyllt eftersom Sysav till 48 procent bedriver verksamhet med andra förutom ägarkommunerna. Regeringen anger att det ska åtgärdas så att andelen verksamhet utanför ägarkretsen minskar till 20 procent.
Kommissionen svarar rege-ringen att inte heller 20 procent är en marginell verksamhet. Verksamhetsrekvisitet är inte uppfyllt ens efter de angivna förändringarna. Därför ser kommissionen ingen anledning att granska de påtalade förändringarna i kontrollhänseende.
Det kan konstateras att Sysav varken vid tidpunkten för överenskommelserna med Tomelilla och Simrishamns kommuner 2003–2004, vid tidpunkten för Regeringsrättens dom i mars 2008 eller ens i dag, i november 2010, uppfyller kriterierna för Teckal-undantag.
Pär Cronhult,
chefsjurist,
Konkurrenskommissionen
vid Den Nya Välfärden
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer