-Många gånger finns en missuppfattning att man behöver vara statsvetare eller jurist för att komma ifråga för en EU-anställning. Eller att kunskaper i franska är avgörande. Men det stämmer inte alls och verkligheten är att EU behöver en mängd olika former av kompetens, säger Nataša Bošković, som är ministerråd vid Sveriges ständiga representation I EU, en utlandsmyndighet inom UD:s organisation.
Drygt 1 000 svenska medborgare har idag tjänster inom EU, där kommissionen I Bryssel med omkring 33 000 anställda är den överlägset största arbetsgivaren.
Många anställdes efter Sveriges EU-inträde 1995 och går i pension inom en tioårsperiod. Samtidigt är regeringen bekymrad över att så få unga svenskar ser EU som som ett karriärspår.
-Det är för få svenskar som söker till uttagningsproven – de så kallade concourerna, sager Nataša Bošković, som arbetar med att främja rekrytering till EU:s institutioner.
Sedan 2018 finns en särskild regeringsstrategi för att öka den svenska representationen inom EU och med ett särskilt uppdrag för Universitets- och högskolerådet att arbeta med frågan.
Men något siffermål har regeringen inte satt för svenskar i EU-tjänst.
-Ambitionen är att antalet ska öka utan någon siffra specificerad och det är utifrån att det i slutändan är individen som måste klara den ganska långa uttagningsprocessen fram till anställningen. Det regeringen kan göra är att inspirera och visa på möjligheterna, säger Nataša Bošković.
-Från EU-kommissionen betonas att det är ett ansvar för respektive medlemsland att marknadsföra möjligheten till EU-karriär. Kommissionen har visserigen tagit fram kvoter för geografisk balans men då som en inriktning och inte något system för att man kan bli inkvoterad.
Rent allmänt är flera västeuropeiska länder underrepresenterade när det gäller andelen tjänster I EU. Till viss del kan det förklaras med att en hel del tjänster var öronmrkta för nya medlemsländer under unionens stora utvidgningsperiod från 2004 fram till 2013 med Kroatien som senaste, nya medlem.
Vägen in till EU-tjänst går via särskilda uttagningsprov – concours. Generalistconcours öppna för alla med kandidatexamen varvas med specialistconcours som den för jurister som genomfördes förra året.
Nataša Bošković betonar vikten av att vara ordentligt förberedd.
-Jag möter alltför många yngre svenskar som berättar att man skrivit in sig för provet utan att studerat ordentligt innan men man tycker att det är värt ett försök. Men det är faktiskt att kasta bort tid. Det handlar om såpass svåra prov att man har en ytterst liten chans om man inte förberett sig ordentligt, sager Nataša Bošković
RIsken är att hela uttagningsprocessen upplevs som en svåröverskådlig djungel.
-Därför är det viktigt att man skaffar sig en överblick och är medveten om vad som krävs för att klara provet. EU:s uttagningsorgan Epso har bra information på sin webbplats och Universitets-och högskolerådet kan ge hjälp som förbereder kandidater inför concours. Vi ser också gärna att man vänder sig till oss på Svenska representationen i Bryssel om man har frågor, sager Nataša Bošković
Kunskaper I två språk är ett grundkrav för EU-anställning och där räknas svenska som ett av språken.
-För enbart anställning är språkkunskaperna därför sällan ett hinder. Med det sagt kan det vara bra att kunna fler språk och där finns det också skillnader mellan olika delar av EU-organisationen där vissa generaldirektorat ser franska som meriterande.
-För att ta sig vidare i karriären till en chefstjänst så behöver man kunna ytterligare ett EU-språk. Men det är inte specificerat vilket språk och det finns stora möjlighet att lära sig ett till språk som EU-anställd med de fortbildningsmöjligheter som finns.
Nataša Bošković framhålller anställningsvillkoren som överlag goda för EU-medarbetare.
-Anställningspaketet som helhet är på en betydligt högre nivå som nyutexad jämfört med att börja karriären på en svensk myndighet. Det gäller lönen och den låga beskattningar samt även förmåner med tillägg beroende på familjesituation. Anställningstryggheten är stark – ett fast jobb är ett fast jobb. Även när det gäller semester och ledighet är det ganska förmånligt med extra ledighetsdagar runt helger.
En rapport från Universitets- och högskolerådet tidigare i år – som bygger på en undersökning med enkätfrågor till svenskar i EU-tjänst – bekräftar bilden av en skev åldersfördelning där endast drygt 12 procent av de anställda är yngre än 40 år.
Universitets-och högskolerådet ger endast stöd till de som är redan anställda på EU och har en visstid kontrakt.
Att det inte finns tillräckligt svenskar handlar inte bara om proverna i concours men även om dålig arbetsmiljön i Brysssels som är under svensk standards, t.ex. med långa arbetstider, old school tänkande, man ska vara alltid tillgänglig, etc.