Kommissionen konstaterar att visselblåsare kan spela en viktig roll för att avslöja olaglig verksamhet som skadar allmänintresset samt EU-medborgarnas och samhällets välfärd. Kommissionen konstaterar också att visselblåsare har en viktig roll för att hjälpa journalister och den fria pressen i EU-medborgarnas demokratier.
Därmed anser kommissionen att det finns ett behov av ett grundligt skydd för visselblåsare mot eventuella hot och repressalier. Genom att skydda visselblåsare kommer även yttrandefriheten och mediefriheten att skyddas. Dessutom är visselblåsarskyddet avgörande för att skydda rättsstatsprincipen och demokratin i Europa.
Förslaget innebär att det finns en skyldighet att inrätta ett internt förfarande för att hantera rapporter från visselblåsare för alla företag med fler än 50 anställda eller med en årsomsättning på mer än tio miljoner euro. Därtill kommer alla statliga och regionala förvaltningar samt kommuner med fler än 10 00 invånare att omfattas av direktivet. Följande skyddsmekanismer kommer behöva inrättas:
- Tydliga rapporteringskanaler både inom och utom organisationen som samtidigt säkerställer sekretessen.
- Rapporteringssystem i tre steg:
- Interna rapporteringskanaler.
- Rapportering till behörig myndighet om de interna kanalerna är bristfälliga, till exempel om utredningsarbetet kan äventyras.
- Offentlig rapportering eller rapportering till medier om inga lämpliga åtgärder ha vidtagits efter tidigare rapportering eller vid överhängande och uppenbar fara för allmänintresset eller vid oåterkallelig skada.
- Feedback-skyldighet för myndigheter och företag då dessa inom tre månader måste svara och följa upp en visselblåsares rapport som har lämnats via interna rapporteringskanaler.
- Förhindrande av repressalier samt garanti om effektivt skydd ti – innebärande att alla former av repressalier är förbjudna och bör omfattas av sanktioner samtidigt som en visselblåsare som utsätts för repressalier bör ha tillgång till kostnadsfri rådgivning och lämpliga rättsmedel.
Inom svensk rätt åtnjuter yttrandefrihet, tryckfrihet och meddelarskydd grundlagsskydd, vilket innebär ett skydd för den enskilda mot det allmänna. Därmed anses offentligt anställda ha rätt till dessa friheter i relation till det allmänna även när det allmänna utgör arbetsgivaren.
Privatanställda har inte samma skydd. Det finns dock annan lagstiftning, till exempel lag (2016:749) om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, som innebär ett skydd för visselblåsare inom både den privata och offentliga sektorn. Dock saknas det i stort bestämmelser om visselblåsarfunktioner, vilket även framgår av Regeringskansliets faktapromemoria 017/18:FPM91.
I november presenterade Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket sin rapport Statistik om offentlig upphandling 2018 i vilken det framgår att Konkurrensverket har inlämnat 21 ansökningar om upphandlingsskadeavgift under 2017 samt att nära 30 miljoner kronor har utdömts i upphandlingsskadeavgift. Av dessa 21 ansökningar avsåg 19 ansökningar upphandlingar där Lag (2016:1145) om offentlig upphandling, LOU, borde ha tillämpats enligt Konkurrensverket.
Det kan dock antas att det finns ett stort mörkertal angående upphandlingar där LOU borde ha tillämpats men som inte har uppmärksammats av Konkurrensverket.
Vi är därmed positivt inställda till ett sådant förslag om direktiv för att stärka skyddet för visselblåsare då denna visselblåsarfunktion kan möjliggöra att eventuella överträdelser av upphandlingsbestämmelserna kan komma upp till ytan.
Under 2016 uppskattades värdet av de upphandlingspliktiga inköpen i Sverige till cirka 683 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt en sjättedel av BNP till baspris (exklusive moms). Därmed har offentlig upphandling stor påverkan på samhällsekonomin, varför det är särskilt viktigt att lagstiftningen efterlevs.
Att lagstiftningen för offentlig upphandling efterlevts innebär bland annat att alla parter konkurrerar på lika villkor, vilket är positivt för konkurrensen på marknaden. Överträdelser av lagstiftningen om offentlig upphandling kan däremot snedvrida konkurrensen på den inre marknaden, leda till ökade kostnader för att bedriva verksamhet samt generera ett mindre attraktivt investeringsklimat.
Detta är självfallet negativt för samhällsekonomin i stort. Således fyller visselblåsarfunktionen en viktig roll i samhället och för demokratin genom att avslöja till exempel korruption och andra oegentligheter, vilket även kommissionen och Regeringskansliet har konstaterat. Följaktligen ser vi med spänning fram emot de fortsatta diskussionerna i Bryssel och i de enskilda medlemsstaterna.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer