I det allra första ställningstagandet tar Konkurrensverket fasta på att staten utgör ett och samma rättssubjekt. Formellt kan inte heller en statlig myndighet utgöra leverantör till en annan på ett sätt som krävs för att ett offentligt kontrakt ska gälla, enligt myndigheten.
Bedömningen från Konkurrensverket är därför att statliga myndigheter kan skriva avtal med varandra om att anskaffa varor, tjänster eller byggentreprenader utan att omfattas av upphandlingslagstiftningen.
Rättsläget har bedömts som oklart, inte minst efter kammarrättens så kallade Deponadom om två myndigheter, KB och Riksarkivet, som skrev avtal om digitalisering av dagstidningar.
Konkurrensverket påpekar också att det saknas prejudikat från HFD i frågan.
Inriktningen är att publicera ett flertal ställningstaganden årligen och på Konkurrensverkets webbplats utvecklar enhetscheferna Malin de Jounge och Ann Fryksdahl tanken bakom nyordningen:
-Vi får många frågor om hur upphandlingsreglerna ska tolkas som kan vara svåra att få svar på inom ramen för upphandlingsskadeavgift eller andra tillsynsinsatser. När lagregler och rättspraxis inte ger tillräckligt tydlig vägledning för hur en fråga ska bedömas behövs klargöranden. Vi kan inte ge vägledning i enskilda fall men däremot ligger det inom vårt uppdrag att tydliggöra hur vi som tillsynsmyndighet ser på gällande rätt. Vi har därför arbetat fram en produkt som vi kallar för ställningstagande.
Om den tänkta målgruppen tillägger de:
-Vår avsikt med ställningstagandena är att hjälpa upphandlare, leverantörer och andra som kommer i kontakt med upphandlingslagstiftningen i frågor där rättsläget inte är helt klart, eller där det har uppstått diskussion om tolkningarna. Ställningstagandena är generella i sin utformning. De riktar sig inte mot någon enskild upphandlande myndighet eller liknande.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer