Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
    • Expertsvar
    • LOU
    • Nya LOU
    • Förvaltningsrätten
    • Direktupphandling
    • Överprövning
    • Ramavtal
    • Juridisk krönika
    • Rättsfallsanalys
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Platsannonsera
    • Annonsera

”Svensk rätt kräver inte takvolymer”

DebattDet kan knappast ha undgått någon upphandlare att EU-domstolens avgörande i Coopservice-målet om takvolymer ökar den administrativa bördan, skriver Anna Larsson, bolagsjurist, och Åsa Edman, chefsjurist, på SKL Kommentus.

| 2020-03-24
Anna Larsson, bolagsjurist, och Åsa Edman, chefsjurist, på SKL Kommentus.

Upphandlande myndigheters administrativa börda ökar år för år. EU-domstolens avgörande Coopservice (C-2016/17), lägger ytterligare sten på bördan.

I avgörandet behandlas ”takvolymer” i ramavtal. Med takvolymer avses att det ska framgå av upphandlingsdokumenten hur mycket som får köpas på ramavtalet. När taket är nått gäller ramavtalet inte längre.

Coopservice har orsakat både frågor och osäkerhet, vilket fått Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten att föra fram sina tolkningar. En slutsats från Upphandlingsmyndigheten är att skäl finns att, som huvudregel, tillämpa takvolymer även i sådana ramavtal som omfattar sociala och andra särskilda tjänster (bilaga 2 och 2 a till LOU).

Efter en analys av lagstiftningen finner vi argument som talar för en motsatt tolkning.

Just sociala tjänster, inklusive vård- och omsorgstjänster, har en särställning i upphandlingsdirektiven. Medlemsstaterna har stort handlingsutrymme att själva fastställa förfarandereglerna för upphandling av dessa tjänster. Reglerna ska göra det möjligt för myndigheterna att ta hänsyn till de särskilda egenskaper som tjänsterna har.

I detta ingår exempelvis att myndigheterna får ta hänsyn till olika användarkategoriers specifika behov, deltagande och egenansvar. En myndighet kan alltså, vid en upphandling av sociala tjänster, tilldela en leverantör ett kontrakt baserat på en enskild individs behov.

Det framgår även av skälen till LOU-direktivet att medlemsstaterna bör sträva efter att fullfölja målen om att förenkla och lätta den administrativa bördan för upphandlande myndigheter och leverantörer.

Omöjligt förutse vårdbehov
Att en statlig myndighet skriver att takvolymer ska anges rimmar illa med de sociala tjänsternas särställning. Problemet kan illustreras med ett konkret exempel. I Sverige ger patientlagen och hälso- och sjukvårdslagen alla patienter rätt att söka öppenvård i vilken region som helst, i hela Sverige. Denna rättighet gäller även när patienten söker vård hos privata vårdgivare som upphandlats enligt LOU.

Rent praktiskt innebär detta att en region, utöver att den saknar möjlighet att förutse hur många personer som blir sjuka varje år, inte heller kan förutse hur många ”utomlänspatienter” den kan tänkas behöva vårda under en fyraårsperiod.

Det går inte heller att förutse hur dessa patienter kommer att fördelas mellan regionens egen regi och de privata vårdgivare som regionen har avtal med. Även det så kallade patientrörlighetsdirektivet bidrar till ytterligare osäkerhet om behoven. Att på förhand prognostisera relevanta takvolymer avseende sociala tjänster blir i en sådan situation omöjligt.  

Få artiklar reglerar sociala tjänster
Av artikel 74 i 2014 års upphandlingsdirektiv framgår att offentliga kontrakt för sociala tjänster ska tilldelas enligt artiklarna 75-77 när värdet på kontrakten uppgår till eller överstiger tröskelvärdet.

Kravet på takvolymer i ramavtal följer av EU-domstolens tolkning av bland annat definitionen av ramavtal och artikel 33 om ramavtal. Dessa bestämmelser gäller inte vid upphandling av sociala tjänster. Alltså krävs att takvolymerna regleras särskilt i svensk lag.

Det finns dessutom ett avgörande från EU-domstolen som stöder en sådan tolkning (se C-507/03). Upphandlande myndigheter var vid upphandling av en så kallad B-tjänst endast skyldiga att tillämpa de bestämmelser som uttryckligen angavs gälla för den typen av upphandling. Avgörandet rör B-tjänster i det gamla upphandlingsdirektivet men principen torde fortfarande gälla för sociala tjänster.

Svensk definition borde gälla
Upphandlingsmyndigheten skriver i sin vägledning att definitionen av ramavtal är lika över respektive under tröskelvärdena. Men det finns en tydlig skillnad mellan direktivets och den svenska lagens definitioner. Ordet kvantitet nämns inte i LOU:s ramavtalsdefinition.

Enligt vår mening borde endast den svenska definitionen av ramavtal gälla vid en upphandling av sociala tjänster eftersom direktiven saknar motsvarande reglering. Det huvudsakliga argumentet i Upphandlingsmyndighetens vägledning, för att takvolymer ska anges även vid upphandlingar av sociala tjänster, baseras på att lagstiftaren i förarbetena har uttryckt att bestämmelserna i LOU ska tolkas direktivnära (se prop. 2015/16:195 s. 346).

Detta uttalande borde dock rimligtvis endast ta sikte på de områden som faktiskt styrs av direktiven och därför inte omfatta upphandlingar av sociala tjänster.

Ett krav på att ange kvantiteter eller volymer i upphandlingar av sociala tjänster skulle innebära långtgående nya skyldigheter för kommuner och regioner att föra statistik över sina historiska inköp och även att ta fram verktyg för att förutse sina framtida inköp och följa upp dem.

Enligt regeringsformen ska grunderna för kommunala skyldigheter meddelas genom lag. Det är därför tveksamt om en tolkning av ett kortfattat uttalande i förarbetena till LOU, som sannolikt främst tar sikte på direktivstyrda upphandlingar, kan ligga till grund för en sådan administrativt betungande ny börda.

Slutsatser

  • Bestämmelserna om ramavtal i LOU-direktivet gäller inte vid upphandling av sociala tjänster, eftersom det är fritt för medlemsstaterna att själva reglera förfarandereglerna vid upphandling av dessa tjänster.
  • Det är för långtgående att tolka in EU-domstolens uttalanden i Coopservice-domen som att de även ska gälla för upphandling av sociala tjänster. Inte heller ger den svenska lagstiftningen något stöd för att kvantiteter ska anges vid upphandling av sociala tjänster, eftersom man utifrån den svenska definitionen av ramavtal inte kan dra slutsatsen att kvantiteter eller värden ska anges.
  • Det är inte lämpligt att använda takvolymer och kvantiteter vid upphandling av sociala tjänster. Det skulle innebära en långtgående skyldighet för dessa upphandlande myndigheter att fastställa hur mycket deras ramavtal maximalt får omfatta. En sådan skyldighet skulle också strida mot vad som anges i skälen till LOU-direktivet om att medlemsstaterna bör sträva efter att förenkla och lätta de upphandlande myndigheternas administrativa börda.

Anna Larsson                             
Bolagsjurist
Åsa Edman
Chefsjurist                               
SKL Kommentus

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler nyheter

Baxar undantagsförslag vidare

Trots allvarlig kritik från Konkurrensverket går regeringen vidare med förslaget om utökade möjligheter till undantag inom försvars- och säkerhetsområdet. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli.

”Ta ansvar för uttjänt IT”

Inköpare måste ta större ansvar för problemen som uttjänta IT-produkter orsakar i utsatta områden över hela världen. Det anser TCO Development som nu godkänt två insamlingsföretag som uppfyller sociala och miljömässiga krav.

Riksbanken utreder oegentligheter

Det finns misstänkta oegentligheter i relationen mellan Riksbanken och en leverantör. Efter en visselblåsning och utredning har frågat nu nått Riksbankens personalansvarsnämnd.

Tar klivet till näringslivet

Karriär

I mitten av maj lämnar Katarina Appelqvist jobbet som inköpschef i Kungsbacka för att bygga upp konsultföretaget B3 Upphandlings nysatsning på Västkusten. ”Det känns både läskigt och superhärligt när kartan inte är ritad”, säger hon.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet.

Rundabord med sikte på ny strategi

Regeringen vill stöpa om den nationella upphandlingsstrategin till en mer praktiskt inriktad handlingsplan. Särskild vikt läggs på ökad konkurrens och att stötta offentliga inköpsorganisationer.

Lisa Hörnström

Vill skingra ”Hamburg-dimman”

Risken för att trampa över upphandlingslagarna får kommuner att tveka om samverkan med andra kommuner. Det framgår av en analys från Statskontoret, som vill att Upphandlingsmyndigheten, UHM, stärker stöd och vägledning på området.

Lediga jobb

Chef till Skolverkets inköps- och upphandlingsenhet

Upphandlare till Stockholms universitet

  • Upphandlingscontroller till Uppsala universitet
  • Upphandlingsrådgivare till Riksbanken
  • Senior upphandlare med inriktning IT till statens inköpscentral
  • Förvaltare till Statens inköpscentral
  • Upphandlare till Norrköpings kommun
  • Strateg – försörjningsberedskap Region Gotland
  • Upphandlingskoordinator till Sollentuna kommun
  • SVT söker strategisk inköpare
  • Strategisk upphandlare till Jämtkraft
  • Familjebostäder söker Strategisk inköpare
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig skriva bättre avtal

Avtalet är kärnan i affären och avtalsrätten i sig regleras inte i LOU. Därför är det viktigt att du som upphandlare sätter dig in i hur du formulerar korrekta avtal och vad du bör tänka på för att säkerställa en bra affär.

Senaste nyheterna

Baxar undantagsförslag vidareBaxar undantagsförslag vidare
”Ta ansvar för uttjänt IT””Ta ansvar för uttjänt IT”
Riksbanken utreder oegentligheterRiksbanken utreder oegentligheter
Tar klivet till näringslivetTar klivet till näringslivet
Rundabord med sikte på ny strategiRundabord med sikte på ny strategi
Vill skingra ”Hamburg-dimman”Vill skingra ”Hamburg-dimman”
”Tjäna på effektiva konsultinköp””Tjäna på effektiva konsultinköp”
Stärker transporterna med nytt avtalStärker transporterna med nytt avtal
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lägg inte avtalet i byrålådan!

Likväl som du gör upphandlingar måste du jobba aktivt med uppföljningar av avtal, det är en viktig byggsten i en verksamhet och något som måste prioriteras menar Petra Rantzow, expert på avtalsförvaltning och kursledare på Upphandling24.

Senaste kommentarerna

  • Alla mot TrafikverketÄntligen händer något mot det självgoda och inkompetenta Trafikverket. Vilket annat bolag skulle försämra komforten för sina resenärer? Det räcker...
  • Sista chansen för löneenkätenHej, den publicerades de 14 februari. Läs mer här: https://upphandling24.se/sa-mycket-tjanar-upphandlare-2023/
  • Sista chansen för löneenkätenHejsan, Vecka 8 har passerat så jag undrar när årets statistik presenteras?
  • Fiskburgare i topp i jakt på matsvinnVilket utmärkt exempel på hållbarhetstänk. Bravo!
  • Sju firar tioBra jobbat, Anders!

Aktuella utbildningar

  • Kvalificerad IT-upphandlare | 29-30 mars 2023 FULLBOKAD
  • LOU på två dagar | 19-20 april 2023
  • Ramavtal – fördjupnings­kurs | 3 maj 2023
  • Hållbar upphandling | 10 maj 2023
  • Leda upphandlingar effektivt | 11 maj 2023
  • Anbuds­utvärdering | 18 oktober 2023
  • Agil upphandling | 19 oktober 2023
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 25-26 oktober 2023
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2023
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Hösten 2023
  • Praktisk avtalsrätt inom LOU och LUF | Hösten 2023
  • Förhandling som redskap inom offentlig upphandling | Hösten 2023
ANNONS FRÅN AFF

Ordning och reda på avtalen

Det är viktigt att avtalen är likartade för att alla ska förstå dem, då blir det mindre risk för olika tolkningar och missförstånd. Då blir det mindre risk för olika tolkningar och missförstånd. Man kan helt enkelt fokusera på annat än olika avtalsformuleringar.

ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Utnyttja möjligheten att förhandla

Möjligheterna att förhandla inom offentlig upphandling är större än de flesta tror och ger oftast en bättre affär. Men det krävs kunskap i regelverket och i hur du praktiskt går till väga för att förhandla framgångsrikt. Petra Rantzow lär ut sina bästa tips.

Få vårt nyhetsbrev

Håll dig informerad om de senaste nyheterna inom offentlig upphandling! Prenumerera på Upphandling24:s kostnadsfria nyhetsbrev.

Prenumerera, nyhetsbrev
Typ av verksamhet *
Specialområde
Jag godkänner att mina uppgifter lagras (integritespolicy) *

RSS Analyser från Inköpsrådet

  • Vad omfattas egentligen av sekretess?
  • Dialogmöten höjer konstens kvalitet
  • Då ska ska-kraven vara uppfyllda
  • Det positiva med överprövning
  • Några betalar men ingen kan uteslutas
  • Bevis för onormalt lågt pris i anbud
  • Intervallutvärderingens sista suck
  • Medvetet oförstående eller okunniga?
  • Hittade vägen till nya normer
  • Förutsättningar för prisavdrag

Om Upphandling24

Upphandling24 ges ut av PMP Public Media Partner AB. Ansvarig utgivare: Helle Kierkegaard

Kontaktuppgifter

Postadress: Upphandling24, c/o Garamond, Mariebergsgatan 15, 112 19 Stockholm
Besöksadress: Tegnérgatan 39,  Stockholm

Länkar

Personuppgiftspolicy »
Prenumerera på nyhetsbrev »
Annonsera »