I augusti presenterade Svensk Fågel en undersökning som visar att endast fem av 21 landsting/regioner serverar 100 procent svensk kyckling.
Detta trots att trots att en majoritet av de som svarat anger att de följer Upphandlingsmyndigheten, UHM:s, riktlinjer.
”Tyvärr har UHM inte lyckats hela vägen med att ställa motsvarande kriterier som för den inhemska uppfödningen av kyckling”, sa Jenny Andersson, ordförande för Svensk Fågel.
UHM svarade på kritiken och berättade att man jobbade med att ta fram reviderade hållbarhetskriterier.
Efter att ha tagit in externa synpunkter kan UHM nu presentera de reviderade kriterierna.
På basnivå krävs, förutom att antibiotika endast ska användas till sjuka djur, en handlingsplan för minskad antibiotikaanvändning.
På avancerad nivå och spjutspetsnivå anges dessutom en maximal nivå för användning av antibiotika. Det gynnar de producenter som arbetar med sjukdomsförebyggande åtgärder och minskar sin totala antibiotikaanvändning.
En nyhet är att UHM ger förslag på hur uppföljning av kraven kan göras.
– I många fall rekommenderar vi stickprovsuppföljning men ibland kan en produktmärkning vara tillräckligt bevis. När det gäller de nya kriterierna för antibiotika krävs dock underlag från leverantör som i sin tur behöver begära ut dessa från slakterierna, säger Helena Robling hållbarhetsspecialist på UHM.
Även om kriterierna nu är mer i enlighet med kraven som ställs på svenska producenter kan de aldrig garantera att endast svenska produkter köps in, påpekar UHM.
Syftet med kriterierna är ökad miljö-och djurskyddshänsyn oavsett produktionsland.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer