Entreprenaden har setts som banbrytande för privat sjukhusvård i norra Sverige, där Socialdemokraterna har ett starkt grepp om region- och landstingspolitiken och i regel motsätter sig sjukhusentreprenader.
Aleris har drivit Bollnäs sjukhus sedan 1 april 2012 och efter beslut i regionens hälso- och sjukvårdsnämnd står det nu klart att företaget får fortsatt ansvar för hela avtalsperioden på 5 år plus option för förlängning på 2+2 år.
Enligt nämndens ordförande, centerpartisten Hannah-Karin Linck, var det ett självklart beslut utifrån att Bollnäs sjukhus ofta lyfts fram som ett nationellt föredöme. Det gäller bland annat den strokevård som bedrivs.
I ett debattinlägg på helahalsingland.se drar Hannah-Karin Linck även upp riktlinjer för kommande upphandling för Bollnäs sjukhus, gällande drift från 2021, och pekar på att möjligheterna att skapa fasta vårdkontakter bör ges ökad tyngd i processen.
Enligt socialdemokratiska regionrådet Eva Lindberg är det inte en eftergift från partiet inom det blocköverskridande samarbete som styr Gävleborg att tillåta privat drift vid ett av regionens tre sjukhus (jämte Gävle och Hudiksvall).
-Driftsformen för Bollnäs sjukhus beslutades i stort samförstånd och har sin bakgrund i de strukturförändringar som skett tidigare av sjukvården i Hälsingland.
Det har gått ungefär 15 år sedan som Hudiksvalls sjukhus blev vinnare i sjukhuskampen mellan hälsingekommunerna och i Bollnäs försvann både förlossningsvård och akut kirurgi.
Den vård som Aleris tog över omfattade flera avdelningar av internmedicin, planerade operationer, specialistmottagningar i södra Hälsingland och viss primärvård.
Aleris anbud på 316 miljoner kronor per år för avtalsperioden 2012-2017 var inte billigast i konkurrensen med Praktikertjänst och Mitt hjärta, men företaget kunde leva upp till krav på ekonomisk stabilitet, kvalitet och referenser.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer