LO-distriktet i Stockholms län presenterar för sjätte året ett Upphandlingsindex (pdf) som granskar vilka rutiner länets kommuner har för att kontrollera leverantörer som de köper varor och tjänster av.
Resultatet bygger på en enkätundersökning som skickats ut till länets samtliga kommuner. 25 av Stockholms 26 kommuner deltog i undersökningen.
Förra årets index visade på brister i uppföljningen hos flera kommuner i Stockholms län.
Sammantaget visar årets resultat på att fler kommuner än tidigare gör löpande kontroller av leverantörer, att fler har rutiner för att hantera anbud som är väsentligt lägre än övriga och att fler har metoder för att kontrollera nystartade företag som lägger anbud.
Ändå anser LO-distriktet att det görs få insatser för att komma tillrätta med rutinerna och utveckla system som säkerställer kraven vid upphandling och därmed kan bidra till seriös företagsamhet.
– Det är glädjande att fler nu gör kontroller löpande av huvudleverantörer. Det betyder att den här frågan är mer prioriterad än tidigare. Däremot kan vi fortfarande konstatera att det är få kommuner som kontrollerar att alla avtal följs. Drygt hälften av kommunerna säger att kontroller genomförs i vissa fall – här finns det mer att önska. Det kan förstås handla om resursbrist, men också att det saknas en politisk styrning, säger Stefan Hansson, chef på LO-distriktet i Stockholms län, till Upphandling24.
Han konstaterar att det är något fler kommuner som har infört rutin för att hantera för låga anbud än tidigare år. Men att det endast är en tredjedel av kommunerna som har rutiner för att hantera för låga anbud.
– Som vi ser det är det fortfarande ett underbetyg i hur man hanterar den här frågan. Det finns risker med att sådan upphandling leder till osund konkurrens och ekonomiskt brottslighet. I slutänden blir arbetet dyrare än vad man tänkt. Kommunen får göra om hela processen och därmed har man inte fått det man avtalat och skattepengar har slösats bort, säger Stefan Hansson.
Enligt honom kan nystartade företag vara svåra att kontrollera då det inte finns någon historik.
– Nu är det fler kommuner än tidigare som kontrollerar nystartade företag vilket är bra – men det är fortfarande fyra av tio kommuner som inte har någon rutin för detta. Här är det förstås viktigt att man ser över rutinerna.
Vad i övrigt anser du visar på en positiv utveckling?
– Det går sakta men trots allt framåt mot en bättre utveckling. Det finns andra variabler än lägsta pris som är överordnade numera i offentlig upphandling. Det finns andra kvaliteter som man tar hänsyn till, exempelvis sociala krav, även om vi anser att mer måste göras på det området. Det är också större acceptans att diskutera dessa frågor utifrån att man vill att det ska vara ordning och reda på offentlig upphandling.
Vad anser du är mest bekymmersamt i årets rapport?
– Rapporten visar att politikerna har ett begränsat inflytande och insyn i arbetet med upphandling. Vi ser att flera kommuner har upphandlingspolicyer som är mer än tio år gamla – vilket inte är acceptabelt då regelverk och lagar ständigt ändras på det här området. Vi noterar också att många upphandlingar som är stora löper under flertalet år – då är det viktigt att dessa följs upp och att politiker har inflytande och tar sitt ansvar.
Kontroll verkar vara en resursfråga. Hur ser du på det.
– Lagen om offentlig upphandling säger att kontroll och uppföljning ska ske. Då är det angeläget att politiken prioriterar det. Att man avsätter resurser i form av personella men också annat som system som gör att man löpande och automatiskt kan kontrollera både huvudleverantör och underleverantörer. Både kommuner, näringsliv och medborgare tjänar på det. När upphandlingar görs i miljardklassen så kan det inte vara problematiskt att avsätta en mindre del av resurserna för kontroll och uppföljning.
Vad tycker ni kommunerna främst ska ta tag i utifrån ert resultat?
– Att politiker använder offentlig upphandling som ett politiskt verktyg som leder till mer sund konkurrens mellan företag – och fler riktiga jobb. Och att det inför skriftliga rutiner för hur uppföljning och kontroller ska ske. Att man implementerar det regelverk som nu har trätt i laga kraft den 1 juni – att man ska ställa krav på arbetsrättsliga villkor vid upphandling och inköp, säger Stefan Hansson.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer