Utesluter med “Nya nitton”

Fredrik Rogö, upphandlingsjurist vid Göteborgs Stads förvaltning för inköp och upphandling, ser domen som viktig för att hindra oseriösa leverantörer att bli ramavtalsleverantörer i Göteborg.

”Det viktiga här är att man genom egna skrivningar i 19 kap.-upphandlingar kan klargöra att det inte bara är brister direkt hos det anbudslämnande bolaget som kan användas som uteslutning. Rättsläget kring ”vanlig” uteslutning enligt 13 kap. 3 § LOU är något oklar vad gäller om det finns en personkrets, vilka som i så fall ingår, och om tidigare brister kan ”smitta” en annan juridisk person.

Det vi ville komma åt var alltså att det inte skulle gå att bli av med en ryggsäck av uteslutningsgrunder genom att lämna anbud i ett annat bolag än där bristen inträffat.”, skriver Fredrik Rogö i ett mejl till Upphandling24.

Han tror att det är första gången som möjligheterna till egna uteslutningsgrunder prövats i domstol. Detta med stöd av nya delar av LOU:s 19:e kapitel sedan 1 februari ifjol.

I LOU finns – förutom uteslutningsgrunderna i kapitel 13 – numera en skrivning om att en leverantör också får uteslutas ”om den på andra grunder som anges i upphandlingsdokumenten är olämplig att delta i upphandlingen”.

Det aktuella fallet (mål 4448-23) gäller ett ramavtal för skyddat boende där Göteborgs Stad ratade ett anbud med hänvisning till att företagets nyckelperson hanterat osanna fakturor i annan verksamhet.

Förvaltningsrätten i Göteborg bedömer att Göteborgs Stad haft fog för att utesluta företaget ur upphandlingen och att beslutet varken var oproportionerligt eller i strid med likabehandlingsprincipen.

Fredrik Rogö hoppas att domen ska få fart på upphandlande myndigheters arbete med egna uteslutningsgrunder. En osäkerhet finns dock, påpekar han på Linkedin, med viss kammarrättspraxis om att uteslutningsgrunden behöver ligga direkt på det anbudslämnande bolaget.

”Göteborgsgrunderna” täcker in brister gällande bland annat skatter och dokumentation och med en formulering i upphandlingsdokument att det även rör ”företrädare eller nyckelpersoner hos Leverantören i tidigare eller annan verksamhet”.

”Jag skulle tro att alla myndigheter famlar lite i arbetet med att formulera egna uteslutningsgrunder. Vi har haft dialog med en del andra aktörer, bl.a. Adda, och försöker också utveckla det efter hand. Som vi tänkt är att försöka identifiera olika brister eller beteenden hos en oseriös leverantör som kanske inte täcks av ordinarie uteslutning och ange grunderna. Dessutom, som sagt, att vara tydliga med att grunden gäller även om bristen belastar en företrädare eller nyckelperson för det anbudslämnande bolaget oavsett om överträdelsen inträffat i en tidigare verksamhet.   

Vad som kan tillämpas som egna uteslutningsgrunder, eller om man kan vidga tillämpningen av vilka personer som berörs hos leverantören enligt 19 kap. 17 § LOU får ju visa sig. Men det behövs såklart praxis och det kommer ju bara om man testar!”, skriver Fredrik Rogö.