Svensk Fågel presenterade nyligen en undersökning som visar att endast fem av 21 landsting/regioner serverar 100 procent svensk kyckling.
Trots att en majoritet av de som svarat anger att de följer Upphandlingsmyndighetens riktlinjer serveras alltså importerad antibiotikabehandld kyckling på sjukhusen.
– Tyvärr har Upphandlingsmyndigheten inte lyckats hela vägen med att ställa motsvarande kriterier som för den inhemska uppfödningen av kyckling, enligt Jenny Andersson, ordförande för Svensk Fågel.
Branschorganisationen anser att kriterierna behöver ses över för att uppfylla de svenska kraven, både när det gäller djurvälfärd på gårdar men också på slakterier.
Dessutom måste nivån på antibiotikabehandlingar regleras eftersom förskrivning av veterinär inte behöver innebära att mängden antibiotika är låg. Kriterierna bör överensstämma med det svenska regelverket, menar Svensk Fågel.
Nu svarar Upphandlingsmyndigheten, UHM, på kritiken.
I en debattartikel i Dagens Samhälle skriver hållbarhetsspecialisten Helena Robling att UHM under våren tagit fram förslag på kriterier för kyckling och kalkon som bidrar till minskad användning av antibiotika.
”Vi tar just nu in externa synpunkter på de nya kriterierna som vi räknar med att publicera under hösten”, skriver Helena Robling.
De nya hårdare kriterierna kommer att finnas på två nivåer.
På basnivå krävs, förutom att antibiotika endast ska användas till sjuka djur, en handlingsplan för minskad antibiotikaanvändning.
”På avancerad nivå anges dessutom en maximal nivå för användning av antibiotika. Det gynnar de producenter som arbetar med sjukdomsförebyggande åtgärder och minskar sin totala antibiotikaanvändning”, skriver Helena Robling.
Hon anser att de nya kriterierna i större utsträckning är i enlighet med de krav på djurhållning som ställs på svenska producenter.
”Kriterierna kan dock aldrig garantera att endast svenska produkter köps in eftersom syftet med kriterierna är ökad djurskyddshänsyn oavsett produktionsland”.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer