Västernorrland är inte framme än

Landstinget Västernorrland fick år 2010 kritik för sitt sätt att sköta upphandlingar. Landstingsledningen greppade situationen genom att bland annat fördubbla upphandlingsenhetens personal till drygt 20 medarbetare.
 
Den uttalade målsättningen var att genom ett femtiotal åtgärder spara över 100 miljoner kronor per år på effektiviserade och förbättrade inköpsprocesser. På åtgärdslistan stod, utöver mer personal, även införande av nytt e-handelssystem, utveckling av kategoristyrning samt skapande av kommunikationsplan för att stärka avtalstroheten.
 
Hur har det gått? Enligt en färsk genomlysning återstår en hel del att göra. Revisorerna tvivlar på att önskade kostnadsreduceringar nåtts. Avsaknad av system för uppföljning gör det omöjligt att beräkna vilka kostnadsbesparingar som hittills uppnås.
 
I en revisionsrapport konstateras att landstingets upphandlingsverksamhet inte fungerar fullt ut. Det noteras att en ny organisation kräver en intrimningsperiod innan frukterna av satsningen kan skördas.
 
Till revisorernas uppmaningar hör att systematisera uppföljningen av ramavtalen för att stärka avtalstroheten. Det saknas dessutom dokumenterade rutiner för uppföljning och utvärdering av upphandlingsenhetens processer.
 
Att skyndsamt slutföra arbetet med uppdateringen av upphandlingspolicyn bedöms också som en prioriterad uppgift. Vissa delar, till exempel brytgränserna för direktupphandling, är mossiga och inte längre förenliga med gällande lagstiftning.
 
Vidare önskas att ansvarsfördelningen inom upphandlingsenheten förtydligas.