Enligt Mathias Sundin, folkpartistisk riksdagsman, skulle agila kontrakt inom offentlig sektor kunna innebära att digitala lösningar kan utvecklas mer kostnadseffektivt än idag. I Danmark finns agila kontrakt för offentlig sektor att använda vid upphandlingar – som alternativ till ”vattenfallsmetoden” där uppdragsgivaren skriver en detaljerad kravspecifikation.
I sitt svar tar Ardalan Shekarabi avstamp i den svenska förvaltningsmodellen. Det är upp till myndigheterna att avgöra hur den egna verksamheten ska organiseras och utföras för att på bästa sätt tillgodose medborgares och företags behov.
– Myndigheter har i dag möjlighet att använda sig av flexibla kontrakt inom ramen för det regelverk som finns.
Mathias Sundin beskriver svaret som ”lite av ett jaså”. Han delar uppfattningen om myndigheternas rätt att välja metod, men vill ändå se lite driv och innovation från regeringen sida:
– Jag menar inte att vi ska ha något ministerstyre, men man kan driva på i opinionsbildning, man har regleringsbrev och så vidare.
I interpellationsdebatten påminner Ardalan Shekarabi om att regelverket redan idag tillåter viss flexibilitet genom konkurrenspräglad dialog:
– Det är en upphandlingsform som möjliggör en dialog mellan upphandlande myndighet och leverantör. Den är framtagen just för att man ska kunna använda sig av en upphandling för att ständigt utveckla och modernisera den produkt eller den tjänst som köps.
Enligt Mathias Sundin stämmer agila kontrakt delvis överens med innovationsupphandling. Han pekar på vikten av att den agila modellen används under hela upphandlingsprocessen:
– När man idag kommer till andra fasen återgår man ofta till den traditionella modellen.
Vill få regeringen att satsa agilt
Tänker statsrådet verka för större användning av agila kontrakt i offentlig sektor? Frågan ställs av riksdagsmannen Mathias Sundin och riktas till Ardalan Shekarabi i en interpellation.
| 2015-03-20
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer