Vill öppna för IOP med höjd beloppsgräns och reserverade kontrakt

För ungefär två år sedan tillsatte den dåvarande regeringen en utredning om civilsamhällets förutsättningar för att driva verksamheter. Utredningen har letts av den kommunala förtroendemannen, riksdagsledamoten och statssekreteraren Dan Ericsson.

– Regeringen har sedan 2006 tagit flera initiativ för att underlätta för civilsamhället. Nu går vi vidare för att minska byråkratin och göra det ännu enklare för organisationer att bedriva verksamhet, sa Maria Arnholm, dåvarande minister med ansvar för politiken för det civila samhället, när utredningen tillsattes.

Uppdraget har varit att ”undersöka möjligheterna att på olika sätt underlätta för det civila samhällets organisationer att bedriva sin verksamhet, att utvecklas och att därigenom bidra till demokrati, välfärd, folkhälsa, gemenskap och social sammanhållning”.

När utredningen nu är klar lämnar den förslag för att öka civilsamhällets möjligheter att delta i upphandling och öka möjligheten för idéburna offentliga partnerskap. Ett helt kapitel i den drygt 500 sidor långa utredningen (pdf) har avsatts till förslag för att förbättra civilsamhällets möjligheter att delta i offentlig upphandling. I utredningen finns också förslag om upphandlingskriterier, förslag om vägledning till upphandlande myndigheter och förslag om att komplettera den nationella upphandlingsstatistiken.

Utredningen konstaterar att många organisationer tycker sig möta en kunskapsbrist hos de upphandlande myndigheterna. Organisationerna menar att upphandlarna ofta inte har rätt kompetens för att upphandla komplexa sociala tjänster och göra förfrågningsunderlag som fångar de speciella kvaliteter som civilsamhället kan erbjuda. Samtidigt upplever flera organisationer, särskilt mindre organisationer och organisationer som inte tidigare har erfarenhet av upphandling, brister i organisationens egen kompetens när det gäller upphandlingar.

Utredningen konstaterar att det finns ett stort behov av vägledning till upphandlare som vill underlätta för civilsamhället. Det kan handla om att sprida kännedom om åtgärder som undanröjer nackdelar såväl för civilsamhället som för små och medelstora företag, men också om specifika åtgärder som underlättar för just civilsamhället. Det finns också ett behov av kriterier som upphandlare kan använda för att fånga civilsamhällets särskilda mervärde.

Som positivt exempel lyfter utredningen fram Region Skåne som för diskussioner med civilsamhället om hur de kan bidra på olika sätt och hur regionen kan agera för att underlätta. Ett konkret resultat av denna dialog är att Region Skåne särskilt har ställt krav på förmåga att inkludera civilsamhällets anläggningar i sin upphandling av konferensbyråtjänster.

Utredningen menar att det sannolikt inte räcker det inte med att underlätta för civilsamhällets organisationer att delta i offentlig upphandling om man i Sverige vill se en stor ökning av andelen utförare från civilsamhället inom den offentligt finansierade välfärden. ”Om man vill skynda på den processen bedömer utredningen att det utöver åtgärder för att underlätta också behövs andra incitament och främjandeåtgärder, såsom tillgång till startbidrag, lån och annan finansiering. Något av det viktigaste för att öka antalet organisationer som vill åta sig uppdrag i rollen som utförare är sannolikt också en politisk uppslutning kring det önskvärda i att öka antalet utförare från civilsamhället, såväl i förhållande till privat näringsliv som i förhållande till verksamheter i offentlig regi”, står det i utredningen.

Utredningens konkreta förslag är: ”Upphandling av sociala tjänster eller andra särskilda tjänster vars värde understiger tillämpligt tröskelvärde och som inte har ett gränsöverskridande intresse ska inte omfattas av den nya lagen om offentlig upphandling. LOU-direktivets möjlighet till reserverade kontrakt för vissa tjänster i offentliga upphandlingar införs i svensk lagstiftning.”

Så här vill utredaren ändra ordalydelsen i LOU till exempel i 1 § 2 kap. samt 19 kap:

”2. offentlig upphandling av sociala tjänster eller andra särskilda tjänster i bilaga 2 utom i fall då värdet av sådana tjänster beräknas understiga det tröskelvärde som gäller enligt 5 kap. och som inte har ett bestämt gräns- överskridande intresse.” Dessutom har man i 19 kap, under rubriken Reserverade kontrakt för vissa tjänster, lagt till: 33 §
En upphandlande myndighet får reservera deltagandet i en upphandling för en organisation som uppfyller villkoren enligt 35 §, om upphandlingen avser sådana sociala tjänster eller andra särskilda tjänster som anges i bilaga 4.

Förändringarna är inte bara föreslagna för att underlätta för organisationer att vinna upphandlingar utan också att öka andelen idéburna offentliga partnerskap.

Så här skriver utredningen om sina bedömningar: ”Den föreslagna regleringen (se avsnitt 6.2.1), om att upphandling av sociala tjänster eller andra särskilda tjänster vars värde understiger tillämpligt tröskelvärde och som inte har ett gränsöverskridande intresse inte ska omfattas av lagen om offentlig upphandling, kommer att ge kommuner och landsting ökad frihet och flexibilitet vid överlämnande av utförandet av sådana tjänster till idéburna organisationer utan att riskera att idéburna offentliga partnerskap strider mot upphandlingsrätten.”