Landstingens nota för hyrläkare inom primärvården uppgick under fjolåret till 1,1 miljarder kronor. Totalt hyrde landstingen enligt Konkurrensverkets kartläggning in personal av olika kategorier för 3,4 miljarder kronor.
– Vi ser att det i genomsnitt är dubbelt så dyrt för ett landsting att ha en hyrläkare som en anställd läkare, säger Dan Sjöblom, generaldirektör för Konkurrensverket, till Sveriges Radios Ekoredaktion.
Räknat per invånare är kostnaderna högst i Dalarna följt av Gävleborg, Jämtland och Blekinge. Enligt rapporten Hyrläkare i primärvården (pdf) är kostnaden per innevånare lägst i Stockholm och Skåne.
För att upprätthålla läkarbemanningen har samtliga landsting upphandlat ramavtal med bemanningsföretag. Fast ramavtalen fungerar sisådär.
Leverantörerna tackar i hög grad tackar nej, eller svarar inte alls, på avrop. Förklaringen är att de förmedlar hyrläkare som är egna företagare. Konkurrensverket har noterat att samma hyrläkare erbjuds av flera olika bemanningsföretag. Det förekommer också att bemanningsföretag försöker sälja sina tjänster direkt till vårdcentralerna vid sidan av ramavtalet.
När ramavtalsleverantörerna inte har några allmänläkare att förmedla återstår dyra direktupphandlingar för landstingen. Konkurrensverket beskriver ändå problemen som strukturella och omöjliga att lösa enbart genom bättre ramavtalsupphandlingar.
– Ett sätt att minska behovet av hyrläkare kan vara att landstingen gör det mer attraktivt för läkare att arbeta på de vårdcentraler som idag har rekryteringsproblem, tipsar Dan Sjöblom.
Totalstopp för hyrläkare är enligt verket ingen lösning. Tvärt om tyder mycket på att arbetsbelastningen ökar när vikarier inte kan hyras in, vilket i sin tur lett till att fler läkare sagt upp sig.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer