Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
    • Expertsvar
    • LOU
    • Nya LOU
    • Förvaltningsrätten
    • Direktupphandling
    • Överprövning
    • Ramavtal
    • Juridisk krönika
    • Rättsfallsanalys
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Platsannonsera
    • Annonsera

”UHM blandar ihop LCC-kalkyler med nuvärdeskalkyler”

Upphandlingsmyndigheten, UHM, blandar ihop LCC-kalkyler med nuvärdeskalkyler, enligt Daniel Svensson, affärsutvecklare på ett energikonsultbolag. "Det är inte LCC-kalkyler de håller på med", hävdar han - något som myndigheten menar är fel.

| 2018-03-09

Daniel Svensson är vd och affärsutvecklingschef på energikonsultbolaget ESM. Enligt honom slösas det med pengar på grund av brist på energieffektivisering.

– Varje dag går det pengar upp i skorstenen helt i onödan som kunde användas till modernisering. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, slösas sju miljarder kronor varje år på allt för höga energifakturor då offentliga fastigheter inte är optimerade, säger han.

De erbjuder bland annat utbildning i livscykelkostnader, LCC, till tjänstemän och politiker.

Enligt Daniel Svensson är de LCC-kalkyler som Upphandlingsmyndigheten presenterar på sin hemsida inte det utan nulägeskalkyler.

– Upphandlingsmyndigheten kallar sina nuvärdeskalkyler för LCC-kalkyler. En LCC-kalkyl är inte en nuvärdeskalkyl precis på samma sätt som en bil inte är en cykel fast båda är transportfordon, säger han till Upphandling24.

Han menar att det är grundläggande att förstå ekonomiska termer om man ska kunna genomföra kalkyler.
– LOU medger att man kan begära in anbud och utvärdera på LCC. Vid LCC-utvärdering måste man ställa tydliga tekniska krav samt som beställare fastställa vilka parametrar som anbudsgivarna ska inkomma med. Anbudsgivarna får inte själva hitta på nya parametrar eller egna kalkyler. Osäkra parametrar, som till exempel restvärde, bör inte utvärderas, säger han.

Han pekar också på begrepp som han menar är fel.

– Det finns inget som heter investeringskostnad, det är bara dagligt talspråk. Man genomför en investering som sedan ska betalas. En kostnad innebär användning av resurs. Att använda fel termer ställer till det för anbudsgivarna som därmed kan överklaga. När fel begrepp används så går det inte att lämna anbud. Det bryter alltså mot transparensprincipen. Att lämna fel förutsättningar till anbudsgivarna i förfrågningsunderlagen gör också att fel anbudsgivare kan vinna och därmed förlorar vi skattebetalare på detta, säger Daniel Svensson.

Enligt honom slår kalkylerna på Upphandlingsmyndigheten väldigt snett jämfört med en LCC-kalkyl. När han själv fyllde i myndighetens ”Generell LCC-kalkyl för upphandling” och jämförde kostnaden med det han menar är en korrekt LCC-kalkyl, skilde det nära 800 000 kronor. Upphandlingsmyndighetens kalkyl gav ett resultat på 3 087 801 kronor, medan den kalkyl Daniel Svensson använde kom fram till resultatet 3 839 737 kronor.

– Diskontering av kostnader hör inte hemma i LCC-kalkylering, säger han.

Upphandlingsmyndigheten medger att deras LCC-kalkyler är nuvärdeskalkyler, men att det ska vara så. Svaret från kommunikationsenheten till Upphandling24:

”Våra LCC-kalkyler är nuvärdeskalkyler i Excel. Nuvärdeskalkyler är en vedertagen metod för beräkning av livscykelkostnader, det vill säga beräkning av investeringens totala kostnader under dess livslängd eller nyttjandetid. Här kan exempelvis kostnader för energi, arbetskostnader eller förbrukningsvaror inkluderas, och även kostnader för externa miljöeffekter. Samma typer av kalkylverktyg används av rådgivande myndigheter inom hållbar upphandling i andra EU-länder, inklusive EU-kommissionen. Verktygen är transparenta och instruktionerna tydliga, så att alla vet vem som ska fylla i vilka uppgifter och att det görs på ett likadant sätt. Även beräkningsformlerna är synliga. Upphandlande myndigheter kan naturligtvis använda sig av vilka beräkningsmetoder man vill, så länge de är transparenta.”

Upphandlingsmyndigheten hänvisar till att det finns olika typer av investeringskalkyler. På myndighetens sida nämns nuvärdesmetoden, annuitetsmetoden, payback-metoden (återbetalningsmetoden) och internräntemetoden (avkastningsmetoden).

”I verktygen har vi beskrivit och definierat alla kostnadsparametrar som ingår i kalkylerna för att ge instruktioner hur de ska användas. Begrepp och termer inom specifika områden utvecklas dynamiskt, vi välkomnar en dialog med användarna för att kunna förbättra och förtydliga verktygen kontinuerligt”, skriver myndigheten på frågan om varför de använder begreppet investeringskostnad.

Vad gäller risken för överprövningar, pekar myndigheten på att det inte finns något som pekar på att deras kalkyler skulle ha lett till några ärenden.

”Våra verktyg granskade av såväl användare som jurister så att de är transparenta i sin utformning. Vi anser inte att det är felaktiga termer i materialet men välkomnar en dialog med användarna kring hur de tolkar och använder begreppen så att vårt stöd både motsvarar lagen och deras behov. Vårt stöd utgår alltid från att främja de olika grundprinciperna för offentlig upphandling och så även i detta fall”, skriver upphandlingsmyndigheten till Upphandling24.

Daniel Svensson menar dock fortfarande att myndigheten blandar ihop begreppen:

– En livscykelkostnadskalkyl visar kostnaderna över livscykeln och är uppställda som i en resultaträkning. Man följer bokföringslagen när man upprättar en LCC-kalkyl, det vill säga att man aktiverar investeringen när projektet tas i bruk och räntan under projektets genomförande ingår som en del av investeringen, säger han.

Vidare lyfter han fram att, i en LCC-kalkyl, delas investeringen på avskrivningstiden (kalkyltiden). Avskrivningskostnaden påverkas inte av inflationen och summan av avskrivningskostnader är investeringen. Dessutom beräknas en räntekostnad på det i balansräkningen kvarvarande bokförda värdet. Räntesatsen sätts till den kalkylränta som beställaren bestämt och innehåller bankränta, risk och inflation.

– Energikostnaden ökar med två procent per år eftersom energipriset stiger mer än inflationen. Summan av alla kostnader över tiden utgör livscykelkostnaden, menar Daniel Svensson och pekar på fler skillnader mellan nuvärdeskalkyl och LCC-kalkyl.

– I en LCC-kalkyl finns det en räntekostnad, i en nuvärdeskalkyl finns inte denna kostnad. LCC-kalkylen följer bokföringslagen och startar år 1 när investeringen börjar bokföras och påverka resultaträkningen. LCC-kalkylen visar kostnaderna över tiden. För att fastställa om vad som är lönsamt måste 2 LCC-kalkyler genomföras och jämföras. Eventuella restvärde bokförs på resultaträkningen det år som anläggningen tas ur drift eller avvecklas om det då finns ett bokfört värde.

Han pekar på att nuvärdeskalkylen används för att bedöma om kalkylens investering är större eller mindre än dess besparing alternativt intäkt vid kalkylens dagsläge (år noll).

– För att fastställa en nuvärdeskalkyls lönsamhet räcker det med en kalkyl. Investeringen är lönsam om än de framtida diskonterade intäkterna eller besparingarna (år 1 till 20) är större än investeringen. Ett eventuellt restvärde diskonteras och subtraheras från investeringen, berättar Daniel Svensson.

 

Annons

Är du intresserad av entreprenadupphandling?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning för dig som arbetar med entreprenad­upphandlingar. En intensiv tvådagarskurs som ger förståelse för entreprenad­upphandlingens olika steg, standard­avtal, uppföljning och mycket mer.
Läs mer här!

Läs mer: Bygg och bostadHållbarhetMiljökrav LCC-kalkyl

Erik Säfvenberg

es@uh24.se

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler nyheter

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet.

Rundabord med sikte på ny strategi

Regeringen vill stöpa om den nationella upphandlingsstrategin till en mer praktiskt inriktad handlingsplan. Särskild vikt läggs på ökad konkurrens och att stötta offentliga inköpsorganisationer.

Lisa Hörnström

Vill skingra ”Hamburg-dimman”

Risken för att trampa över upphandlingslagarna får kommuner att tveka om samverkan med andra kommuner. Det framgår av en analys från Statskontoret, som vill att Upphandlingsmyndigheten, UHM, stärker stöd och vägledning på området.

”Tjäna på effektiva konsultinköp”

Debatt

När det finns ett löpande behov av olika typer av konsulter blir tillfälliga lösningar för konsultbemanning både kostnadsdrivande och ineffektiva. Det är märkligt att företag och offentliga verksamheter inte systematiserar sina konsultinköp för att reducera kostnaderna, skriver Jesper Molin.

Foto Anna Molander.

Stärker transporterna med nytt avtal

Region Stockholm växlar över från transportverksamhet till en ny sjukvårdstjänst genom ett nytt, åttaårigt avtal med Premedic.

Tror på dialog om matpriser

Branschföreningen Kost & Näring hoppas kunna lugna marknaden med en mall-text för prisjusteringar i livsmedelsavtal.

Fredrik Nordström Foto: Karl Gabor.

Sågar underlag till ”premiären”

Vakna, FTN – det är offentlig upphandling som gäller nu. Så kan den skarpa branschkritiken summeras inför de första upphandlingarna av fonder till premiepensionen.

Lediga jobb

Chef till Skolverkets inköps- och upphandlingsenhet

Upphandlare till Stockholms universitet

  • Upphandlingsrådgivare till Riksbanken
  • Senior upphandlare med inriktning IT till statens inköpscentral
  • Förvaltare till Statens inköpscentral
  • Upphandlare till Norrköpings kommun
  • Strateg – försörjningsberedskap Region Gotland
  • Upphandlingskoordinator till Sollentuna kommun
  • SVT söker strategisk inköpare
  • Strategisk upphandlare till Jämtkraft
  • Upphandlare till Vaxholms stad
  • Lösningsfokuserad upphandlare med ett sinne för goda affärer till PTS
  • Familjebostäder söker Strategisk inköpare
  • Systemadministratör inom e-handel till Västerås stad
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig skriva bättre avtal

Avtalet är kärnan i affären och avtalsrätten i sig regleras inte i LOU. Därför är det viktigt att du som upphandlare sätter dig in i hur du formulerar korrekta avtal och vad du bör tänka på för att säkerställa en bra affär.

Senaste nyheterna

Rundabord med sikte på ny strategiRundabord med sikte på ny strategi
Vill skingra ”Hamburg-dimman”Vill skingra ”Hamburg-dimman”
”Tjäna på effektiva konsultinköp””Tjäna på effektiva konsultinköp”
Stärker transporterna med nytt avtalStärker transporterna med nytt avtal
Tror på dialog om matpriserTror på dialog om matpriser
Sågar underlag till ”premiären”Sågar underlag till ”premiären”
Eniga om nytt bussavtalEniga om nytt bussavtal
Pausar på eget bevågPausar på eget bevåg
ANNONS FRÅN AFF

Ordning och reda på avtalen

Det är viktigt att avtalen är likartade för att alla ska förstå dem, då blir det mindre risk för olika tolkningar och missförstånd. Då blir det mindre risk för olika tolkningar och missförstånd. Man kan helt enkelt fokusera på annat än olika avtalsformuleringar.

Senaste kommentarerna

  • Alla mot TrafikverketÄntligen händer något mot det självgoda och inkompetenta Trafikverket. Vilket annat bolag skulle försämra komforten för sina resenärer? Det räcker...
  • Sista chansen för löneenkätenHej, den publicerades de 14 februari. Läs mer här: https://upphandling24.se/sa-mycket-tjanar-upphandlare-2023/
  • Sista chansen för löneenkätenHejsan, Vecka 8 har passerat så jag undrar när årets statistik presenteras?
  • Fiskburgare i topp i jakt på matsvinnVilket utmärkt exempel på hållbarhetstänk. Bravo!
  • Sju firar tioBra jobbat, Anders!

Aktuella utbildningar

  • Förhandling som redskap inom offentlig upphandling | 22 mars 2023
  • Praktisk avtalsrätt inom LOU och LUF | 23 mars 2023
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 29-30 mars 2023 FULLBOKAD
  • LOU på två dagar | 19-20 april 2023
  • Ramavtal – fördjupnings­kurs | 3 maj 2023
  • Hållbar upphandling | 10 maj 2023
  • Leda upphandlingar effektivt | 11 maj 2023
  • Anbuds­utvärdering | Hösten 2023
  • Agil upphandling | Hösten 2023
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Hösten 2023
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Hösten 2023
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2023
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lägg inte avtalet i byrålådan!

Likväl som du gör upphandlingar måste du jobba aktivt med uppföljningar av avtal, det är en viktig byggsten i en verksamhet och något som måste prioriteras menar Petra Rantzow, expert på avtalsförvaltning och kursledare på Upphandling24.

GUIDE UPPHANDLA MODULER

Guide–upphandla moduler

Ladda ner kostnadsfritt >
Upphandling24 har tillsammans med bolag i branschen tagit fram en guide för att upphandla moduler. Läs hela den 13-sidiga pdf:en och få tips och råd från upphandlare, leverantörer och jurister.

Få vårt nyhetsbrev

Håll dig informerad om de senaste nyheterna inom offentlig upphandling! Prenumerera på Upphandling24:s kostnadsfria nyhetsbrev.

Prenumerera, nyhetsbrev
Typ av verksamhet *
Specialområde
Jag godkänner att mina uppgifter lagras (integritespolicy) *

RSS Analyser från Inköpsrådet

  • Då ska ska-kraven vara uppfyllda
  • Det positiva med överprövning
  • Några betalar men ingen kan uteslutas
  • Bevis för onormalt lågt pris i anbud
  • Intervallutvärderingens sista suck
  • Medvetet oförstående eller okunniga?
  • Hittade vägen till nya normer
  • Förutsättningar för prisavdrag
  • Professionalisering och politisering
  • Samarbete för hållbara behov

Om Upphandling24

Upphandling24 ges ut av PMP Public Media Partner AB. Ansvarig utgivare: Helle Kierkegaard

Kontaktuppgifter

Postadress: Upphandling24, c/o Garamond, Mariebergsgatan 15, 112 19 Stockholm
Besöksadress: Tegnérgatan 39,  Stockholm

Länkar

Personuppgiftspolicy »
Prenumerera på nyhetsbrev »
Annonsera »