Aktivitetsbaserade kontor ligger i tiden men de fungerar betydligt bättre för vissa personer än för andra.

Det visar en ny studie från Umeå universitet där forskarna har följt och utvärderat när runt 400 tjänstemän i Örnsköldsviks kommun bytt till nya kontor. De kom i huvudsak från cellkontor men efter flytten hamnade ungefär hälften i aktivitetsbaserade kontor medan hälften flyttade till cellkontor med egna eller delade rum.

Och trivseln på det aktivitetsbaserade kontoret är nära sammankopplat till arbetsuppgifterna visar studien. Nöjdast är cheferna och de som arbetar mycket i grupp och diskuterar med kolleger. Behöver man lära sig och få idéer så gillar man det aktivitetsbaserade kontoret, visar studien.

Arbetar man däremot mer på egen hand med uppgifter som kräver koncentration, skriver texter eller behöver minnas information, ja då är man betydligt mer missnöjd. Man blir störd av ljud och känner sig också mindre produktiv.

Även personer som har problem med stress eller psykisk ohälsa föredrog att arbeta på eget eller delat rum.

– Resultaten visar att det är viktigt med en noggrann kartläggning av arbetsuppgifter och olika medarbetares behov innan man flyttar till en aktivitetsbaserad arbetsplats. Utformningen av själva kontoret är också avgörande. Det måste finnas tillräckligt med ytor för alla de olika uppgifter som ska utföras, säger Lisbeth Slunga-Järvholm, docent vid Umeå universitet och en av forskarna bakom studien.