Den 14 september lade Robert Moldén, Front Advokater, fram sin doktorsavhandling vid Handelshögskolan i Stockholm.
Det är den fjärde doktorsavhandlingen i upphandlingsrätt som någonsin lagts fram i Sverige, men den första som inte utgör en monografi utan en sammanläggningsavhandling, berättar Robert Moldén.
– Det innebär att jag under mina 15 år som doktorand löpande har publicerat sammanlagt tio artiklar. Utöver långa och teoretiska artiklar som jag publicerat huvudsakligen i Europarättslig Tidskrift, publicerade jag i mitten av doktorandstudierna även flera korta och praktiskt inriktade artiklar, de flesta faktiskt just i Upphandling 24*, säger han.
Vilken är din viktigaste slutsats?
– Att det i nya LOU finns en ny (och sjätte) konkurrensprincip som har samma dignitet som de övriga fem etablerade upphandlingsprinciperna, exempelvis likabehandlingsprincipen och transparensprincipen.
Hur kan detta användas i praktiken?
– Den allmänna konkurrensprincipen innebär att om en leverantör kan visa att en upphandlande myndighet har utformat en upphandling i ”syfte att begränsa konkurrensen” så kan förvaltningsdomstolen förordna om att upphandlingen ska göras om eller rättas på samma sätt som om den upphandlande myndigheten hade brutit mot till exempel. likabehandlingsprincipen eller transparensprincipen.
I praktiken kan det dock bli svårt för leverantörer att visa att den upphandlande myndigheten har haft ett konkurrensbegränsande syfte, betonar Robert Moldén.
– Enligt min bedömning följer det däremot av EU-rätten att det inte krävs något konkurrensbegränsande syfte vid ramavtal. Enligt den ramavtalsrelaterade konkurrensprincipen räcker det därför att en leverantör visar att utformningen av en ramavtalsupphandling snedvrider eller begränsar konkurrensen för att förvaltningsrätten ska kunna förordna om att upphandlingen ska göras om eller rättas. I praktiken är det mycket lättare att visa konkurrensbegränsande effekt än syfte, vilket innebär att det är den ramavtalsrelaterade konkurrensprincipen och inte den nya allmänna konkurrensprincipen som jag tror kommer få stor praktisk betydelse vid framtida överprövningar.
Robert Moldéns slutsats är att lagstiftaren borde ge Konkurrensverket formell behörighet att återigen kunna ingripa mot upphandlande myndigheter som påtagligt snedvrider förutsättningar för konkurrens vid upphandlingar, en möjlighet som Konkurrensverket tidigare hade.
– Detta skulle kunna ske genom att Konkurrensverket skulle få talerätt att vid förvaltningsrätt begära överprövning av upphandlingar som strider mot den nya allmänna konkurrensprincipen eller den ramavtalsrelaterade konkurrensprincipen.
Vad är nästa steg i din forskning?
– Efter att under de senaste åren ha fokuserat på att skriva långa akademiska artiklar hoppas jag nu kunna återgå till att skriva kortare debattartiklar om konkurrens- och upphandlingsrätt, inte minst i UH24! Dessutom hoppas jag få tillfälle att tala om ämnet på olika konferenser och undervisa både på Handelshögskolan i Stockholm och på Roms universitet Tor Vergata där jag sedan flera år undervisar just om Competition and Public Procurement.
Hur har det varit att forska och samtidigt arbeta som jurist?
– Jag har under flera år haft en halvtidstjänst som doktorand först vid Lunds universitet och sedan vid Handelshögskolan i Stockholm. Jag har kunnat sprida ut arbetet på hela 15 år, tack vare att jag skrivit just en sammanläggningsavhandling där jag kunnat dela upp arbetet på olika artiklar som dessutom varit relaterade till rättsliga frågor jag jobbat intensivt med som praktiskt verksam jurist.
* Här finns några av Robert Moldéns artiklar på Upphandling24
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer