Lagrådets yttrande innehåller ändå förhållandevis försiktig kritik jämfört med tidigare sågningar 2016 och 2018 av föreslagna lagändringar inom offentlig upphandling.
Redan 30 juni levererade Lagrådet sitt yttrande över den lagrådsremiss som regeringen presenterade 3 juni med sikte på att ändringar av LOU och övriga upphandlingslagar ska träda ikraft 1 februari 2022.
Lagrådet invänder i delar av lagtexten mot ”språkliga otympligheter” och föreslår vissa ändringar och förtydliganden genom författningskommentarer.
I förslaget om LOU:s 19 kapitel om annonspliktiga upphandlingar under tröskelvärdena och annonspliktiga upphandlingar av tjänster dömer Lagrådet ut den föreslagna lagtexten i paragraf 16 om dialog i en upphandling som ologisk.
Lagrådet pekar på att paragrafen definierar dialog som ett informationsutbyte – trots att det samtidigt ska få omfatta förhandling.
”Informationsutbyte är ett tämligen neutralt begrepp, medan förhandling avser det meningsutbyte som ska mynna ut i att en eller flera parter kommer överens om något. Det är alltså något annat och något mera än ett rent informationsutbyte.”, skriver Lagrådet.
Rådet menar vidare att formuleringarna kring annonsering av projekttävlingar är så svårtolkade att de bör omarbetas under det fortsatta lagstiftningsarbetet.
Lagrådet har till uppgift att yttra sig över lagförslag efter begäran från regeringen eller ett riksdagsutskott med verksamhet som regleras av regeringsformen.
Bakom yttrandet står Lagrådets första avdelning som består av ledamöterna Inga-Lill Askersjö och Petter Asp, båda justitieråd, och Eskil Nord, före detta justitieråd.
Civilminister Lena Micko har förklarat syftet med förslagen med att göra regelverket ”enkelt, flexibelt och effektivt” och med förflyttning av fokus från juridiken till den goda affären.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer