Vi vet alla att hållbar upphandling är viktigt. Men hur vet vi att kraven verkligen gör skillnad? Mätetal för effekten av miljökraven eller de sociala kraven kan vara utmanande. Speciellt om det är den verkliga skillnaden som ska mätas.
Miljö är till exempel dessutom så mycket mer än klimat och CO2-utsläpp – precis som jag nämnde i förra krönikan om klimat- och miljöeffekter. Det finns olika sätt att mäta. Ett av mätetalen jag använde på en tidigare arbetsplats var att mäta inköpen av miljömärkta varor. Just för att jag insåg redan då att arbetet med miljökraven behöver förenklas för att allt ska hinnas med.
Hur ser den statistiken ut för Sverige? Hur mäts vi på användandet av krav på märkningar. Vi har exempelvis:
- Aktuell Hållbarhets lista över Sveriges Miljöbästa kommun och frågan om krav på miljömärkningar eller hållbarhetscertifieringar.
- Svanens svenska undersökning till licensinnehavarna med vad de tycker om bl.a. några påståenden om offentlig upphandling och krav på märkningar.
Tittar man på alla dessa undersökningar så kan man se vilka trender kring miljönytta som skapas i flera upphandlingar.
Listan över Sveriges Miljöbästa kommun 2025 kanske inte visade några större förändringar jämfört med förra årets resultat, men en viss ökning tycker jag ändå vi kan se. Dels går det att se en trend under flera år att det är färre som svarar 0 % i andelen krav på miljömärkningar. Det borde visa på en högre medvetenhet kring krav på miljömärkningar och hållbarhetscertifieringar.
Roligt är även att andelen som har svarat att de har ställt krav på miljömärkningar i 81-100 procent av upphandlade produkter har ökat till 5 procent jämfört med 2024. Likaså är det färre som inte svarat något om hur de ställt krav på miljömärkningar jämfört med förra året.
Resultatet blir då att det är fler som har rapporterat att de har ställt krav på märkningar i någon omfattning. Hoppas att detta fortsätter och att jämförelsen från förra året fortsätter att förbättras samt att vi kan se en trend snart.
Även i Svanens undersökning kan vi se en trend i att fler miljökrav ställs i offentliga upphandlingar. Av de licensinnehavare som säljer till offentlig sektor svarar hela 75 procent att det ställs miljökrav som gynnar tredjepartsgranskade miljömärkningar, som till exempel Svanen eller EU Ecolabel.
Licensinnehavarna får även svara på påståenden gällande att det ställs krav specifikt på Svanen. Där svarar ser vi också en ökning från förra undersökningen 2022, från 39 procent till 51 procent.
Nu ska det inte dras för stora slutsatser av dessa resultat. Men ett antagande kan mycket väl vara en högre medvetenhet kring möjligheten att ställa krav på märkningar i offentliga upphandlingar samt att ni ser fördelarna med märkningar.
Upphandlingsmyndigheten har statistik från tidigare år gällande andelen upphandlingar med krav på märkning. Den är dock lite missvisande eftersom den baserades på efterannonseringar.
Enligt den nya publicerade statistiken har kodvärdena för ändrats och det går inte att jämföra med den äldre statistiken. Detta är beklagligt då vi tappar statistiken för krav på märkningar och förlorar den officiella statistiken för krav på märkningar. Fördelen är ändå att det numera är obligatoriskt att ange om det har ställts krav med hänsyn för miljön.
För er som inte riktigt har all kunskap om märkningarnas fördelar finns det t.ex. en skyldighet för så kallade typ 1-märkningar att ha kriterier ur ett livscykelperspektiv och ställa krav inom flera olika miljöområden. Det finns dessutom en skyldighet att följa upp och kontrollera alla krav innan företaget för sin licens. Mer om detta går att läsa på Svanens hemsida.
Flera av taxonomins miljömål som det kan rapporteras om inför upphandlingsstatistiken omfattas av Svanens olika krav. Glöm inte att fylla i flera olika miljömål när ni har ställt krav på Svanen.
Svanen har ju 60 olika kriterieområden, EU Ecolabel har 25 olika kriterieområden och andra märkningar har ytterligare andra områden de kan licensiera inom. Jag är ganska säker på att det är några kriterieområden som är vanligare att ställa krav på än andra. Det finns därmed stor potential att ställa krav på märkningar inom fler områden än idag. Vi ska också vara medvetna om att märkningar och certifieringar inte finns för allt som offentlig sektor köper.
Ni som köpande organisation kan göra mycket själva, då det är varierande information kring statistik om miljökrav i upphandlingar. Stockholm Stad mäter till exempel andelen inköpta hållbarhetsmärkta varor. Och har visat på att tydliga mål från deras miljöprogram ger effekt.
Likaså visar Katrineholms systematiska arbete och interna samarbete i bland annat hållbar upphandling en hög andel krav på märkningar i upphandlingar.
Nyttja den möjlighet lagstiftningen ger – men dra också nytta av det fantastiska miljö- och kvalitetsarbete som licensinnehavarna gör. Att märkningsorganisationerna är experter inom sina respektive kriterieområden är något vi på Svanen märker av och något som en stor majoritet av våra licensinnehavare också tycker. Det är som en av licensinnehavarna kommenterade i Svanens undersökning:
”Svanen hjälper till att samla aktuella hållbarhetsinitiativ och underlättar därför hållbarhetsarbetet”.
Så varför inte nyttja denna kunskap mer även i offentlig sektor och kraven som ställs i upphandlingar? Allt går ju inte att ställa som ett ska-krav. Men börja våga se potentialen till utveckling under hela avtalstiden och skriv in ett kontraktsvillkor om att öka andelen miljömärkta varor eller tjänster under avtalet.
TEXT: Lena Mårdh. hållbarhetsexpert inom offentlig upphandling och projektledare på Miljömärkning Sverige AB (Svanen)
Intressant och viktig reflektion kring hur vi faktiskt kan mäta effekten av hållbar upphandling. Det är lätt att prata om miljökrav, men svårare att visa vilken verklig skillnad de gör. Att använda andelen miljömärkta produkter som ett mätetal känns som ett praktiskt och tydligt sätt att följa utvecklingen.
Det är också positivt att se att medvetenheten kring miljömärkningar verkar öka i offentliga upphandlingar. Samtidigt visar texten hur viktigt det är med jämförbar statistik över tid för att kunna följa utvecklingen ordentligt. Förhoppningsvis kan den nya statistiken framöver ge bättre möjligheter att analysera hur miljökrav faktiskt används i upphandlingar.
Jag håller också med om att märkningar kan vara ett värdefullt stöd för upphandlande organisationer, eftersom de samlar mycket expertkunskap om hållbarhet i tydliga kriterier. Att kombinera krav i upphandlingen med utveckling under avtalstiden känns som en klok väg framåt.
Att dra några som helst slutsatser från Aktuell Hållbarhets enkätfråga om just miljömärkningar är inte att rekommendera. Deras fråga lyder “Hur stor del av kommunens upphandlade produkter har krav på att de ska vara miljömärkta eller hållbarhetscertifierade?” och i anvisningarna framgår att “Detta ska beräknas från den totala budgeten i kronor och sedan procent av detta.” Att någon kommun överhuvudtaget svarat att 80-100 % av deras TOTALA BUDGET går till att köpa miljömärkta eller hållbarhetscertifierade produkter faller ju på sin egen rimlighet.
Den där enkäten har år efter år fått kritik för att frågan innebär en hel del tolkningsutrymme och att de måste spetsa till den om de förväntar sig rimliga och jämförbara svar, men ingenting görs och alla kommuner fortsätter glatt tolka den på sitt helt eget sätt och därmed ge svar som inte säger läsaren någonting.