När Göteborgs stad upphandlar lokalvård ställs krav på att leverantörerna ska ha en omsättning på minst 250 miljoner kronor per år.
De ska dessutom kunna uppvisa tre referensuppdrag, där det första uppdraget ska ha utförts för en organisation med minst 20 000 anställda.
Kraven får hård kritik från organisationen Företagarna.
”Vad är det som säger att större företag skulle vara bättre än små på lokalvård, skriver Cathrine Dellborg, Jakob E Saternus och Magnus Johansson i ett debattinlägg.
Men enligt Samer Mahra, enhetschef på Inköp och upphandling på Göteborgs stad, är inte syftet med storlekskravet att utestänga små företag – även om det blir konsekvensen.
Motivet är att det handlar om en problembransch och att utredningar visar att staden behöver bli bättre på styrning, kontroll och uppföljning.
– För att klara av att hantera och följa upp avtalen måste vi gå mot färre leverantörer, säger Samer Mahra och tillägger:
– Problemen i branschen är generella och vi riktar ingen särskild misstanke mot små och medelstora företag.
Han hänvisar till en granskning som visar ett tydligt mönster där många av stadens leverantörer av lokalvård systematiskt eller av rent slarv inte betalt ut korrekta löner och ersättningar.
Slutsatsen är att beställarna behöver ha tätare dialog med leverantören och kontinuerlig uppföljning av uppdraget.
Och vart tog konkurrensen vägen, undrar man?
Inledningsvis – jag håller fullt ut med om problemen inom städbranschen.
Men Gbg säger ju dels att problemen är generella för alla storlekar av företag inom branschen, och dels medger man att det egentligen handlar om att DE SJÄLVA inte klarar av att följa upp (alltför) många avtal.
Nu offrar man huvuddelen av branschen och verkar inte ha funderat på vilka som ska konkurrera om några år… de 95 % av branschen som inte uppfyller kraven kommer ju troligen få svårt att överleva.
Hade man inte istället kunnat utmana sig ett varv till kring hur man som stor köpare behöver jobba för att kunna följa upp och arbeta med många leverantörer? Då hade man tagit tag i sin egen utmaning, istället för att som nu bara knuffa över det på leverantörssidan.
Att privata organisationer fokuserar på volymfördelar må vara hänt, men hur rimmar detta upplägg med de offentligas uppdrag att värna/upprätthålla konkurrens och ”beakta SME” och allt vad som brukar sägas i högtidstalen…
Menar ni att mellanstora städbolag (som ej uppnår omsättningskraven) men ändå har alla certifieringar ISO 14001, ISO 9001, ISO 45001, medlemmar i Almega och auktoriserade serviceleverantörer mm.
Har och haft uppdrag inom Göteborgs stad i många år utan allvarliga anmärkningar, dessutom många goda referenser för väl utförda jobb. Alltid betalt ut rätt löner i rätt tid, god ekonomi, inga skatteskulder. Gjort sina återrapporteringar enligt alla konstens regler. Litar ni inte på dessa företag och ej heller då på deras trepartscertifieringar.
Enligt er är det ett fåtal bolag som inte skött sig, varför plockar ni inte bort dessa först i stället för att göra en kollektiv bestraffning som det faktiskt är med nuvarande krav?
Dessutom är kollektiv bestraffning brottsligt enligt svensk lag.