En stor mängd remissinstanser går emot förslaget i regeringens promemoria med kritik mot att ett uppskattat värde riskerar att styra prissättningen och försämra konkurrensen.
Det är på några punkter som är frivilliga enligt EU:s regelverk där regeringen vill göra det obligatoriskt med ytterligare fakta för svenska upphandlingar.
Det gäller bland annat information om kontraktets eller ramavtalets uppskattade värde samt om det i upphandlingen ställs krav på miljö, sociala aspekter eller innovation.
Regeringens analys bygger på betydelsen för statistikinsamling och även som beslutsunderlag för leverantörer om tänkbara affärsmöjligheter.
Samtidigt garderar promemorian för en liten risk att det uppskattade värdet blir ett riktmärke för prissättning och att priskonkurrensen minskar om ett uppskattat värde publiceras redan i en annons om anbudsinfordran.
Redan den 25 oktober i år sker en övergång till Eforms och bland upphandlande myndigheter finns utbredd kritik mot att behöva ange ett kontrakts uppskattade värde i ett konkurrensuppsökande skede.
I ett remissvar som undertecknats av vd Palle Lundberg pekar Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, på riskerna med att ett angivet värde styr anbudsgivarnas prissättning och ser särskilda risker för upphandlande myndigheter i glesbygd med svag, lokal konkurrens.
Stockholms stad, Region Skåne, SOI, Malmö stad, Lunds universitet, Svenska kraftnät, FMV och Arbetsförmedlingen är exempel på upphandlande myndigheter som i respektive remissvar framför liknande kritik.
Regeringens påstående att det inte blir någon ökad, administrativ börda sågas i ett flertal remissvar. I promemorian betonas att upphandlande myndigheter redan i dag behöver beräkna ett värde som underlag för vilket regelverk som ska tillämpas.
Arbetsförmedlingen invänder:
”Att beräkna värdet på en upphandling för att avgöra om en den ska genomföras som en direktupphandling, icke-direktivstyrd eller direktivstyrd är mindre krävande och inte lika precis jämfört med att uppskatta värdet på kontraktet.”
Flera kritiska organisationer öppnar samtidigt för alternativa lösningar. FMV vill att respektive organisation ges handlingsfrihet att avgöra om ett kontraktsvärde ska anges. SKR pekar på möjligheterna i Eforms med en fördröjd publicering av uppgiften och att det då kan ske efter det konkurrensuppsökande skedet.
Regeringsförslaget backas upp av statens expertmyndigheter för upphandling respektive konkurrens
Upphandlingsmyndigheten ser uppgiften om kontraktsvärde som särskilt viktig med de brister som finns kring efterannonsering och att det även skulle ge en mer komplett statistik utifrån att många upphandlingar avbryts.
Konkurrensverket ser fördelar med transparens och konkurrenssituationen mellan leverantörer, men pekar samtidigt på risker med att det blir ett riktmärke för prissättning.
Trafikverket och Göteborgs Stad tillhör ett fåtal större, upphandlande myndigheter som är positiva. Göteborgs Stad ser informationen som viktig för att företag snabbt ska kunna ta ställning till om det kan vara en intressant affär.
Remissvaren i sin helhet går att ta del av via regeringens webbplats.
Kan vi vänligen sluta överimplementera direktivet i dess frivilliga eller icke-existerande delar? Har vi inte lärt oss något av de förenklingar som efterfrågats i samband med förenklingsutredningar (som motvikt till Sveriges klassiska ”gold plating”, samt den kritik som riktats mot EU-domstolens takpris praxis för ramavtal?
Fokusera istället på att göra det enkelt att efterannonsera och att inte göra vissa fält obligatoriska som inte är obligatoriska att fylla i enligt direktivet. Som formuläret för efterannonsering nu ser ut i t ex TendSign blir den statistik som inhämtas med efterannonserna som underlag ändå i många fall fel, då det är helt omöjligt att göra det korrekt i de fall man har tilldelat ramavtal till flera leverantörer med förnyad konkurrensutsättning som avropsform, då uppskattat värde och takvärde i formuläret ska anges per kontrakt. Att då ange hela upphandlingens uppskattade värde och takvärde på vart och ett av kontrakten blir fel, samtidigt som du i det läget inte har en aning om hur värdet för upphandlingen som sådan kommer att fördela sig mellan kontrakten under avtalstiden, eller om en viss leverantörs kontrakt ens får något värde alls. Vid volymbaserade (pris x antal) upphandlingar är det dessutom vad t ex gäller konsulter oerhört svårt att veta utfallet på övergripande nivå ens när man efterannonserar, då det är svårt att förutse volymer och volymer av exakt vad fyra år framåt (det är ju därför man har formen ramavtal. Redan den i sig signalerar ju oklarhet kring kommande behov, och oklarheten är lika för alla, så förstår egentligen inte heller varför takvärde alls är nödvändigt. Reglera i så fall istället hur långt ett avrop från ett ramavtal får löpa efter det att ramavtalet i sig har löpt ut om man nu vill begränsa på ngt sätt, men det är en annan diskussion :-)).
Dessutom är det en massa fält om leverantörerna som är automatifyllda i formuläret som du som upphandlare inte kan ändra i, vilket t ex gör att en massa enskilda medarbetares mailadresser och telefonnummer hos leverantörerna ligger ute om det är sådana de har matat in som kontaktperson för upphandlingen istället för ett växelnummer.
Slutligen, varför inte låta leverantörerna själva i samband med att de registrerar sig i ett upphandlingsverktyg ange huruvida de är att betrakta som ett SME eller inte? Det är ibland väldigt svårt att avgöra utifrån samtliga parametrar för bedömning och utan att lägga ner enorma mängder tid på att undersöka det hela. Som jag uppfattar det är detta fält egentligen inte heller obligatoriskt att fylla i utifrån direktivet, men i TendSign är det det. Om man höftar i sin bedömning och om alla gör olika blir underlaget ändå fel och en större (eller mindre) andel SME än vad som verkligen är fallet anges som tilldelade. Det hjälper ju ingen.
Jag har framfört samtliga av mina åsikter ring bristerna i formulären som sådana och konsekvenserna av detta många gånger till både TendSign och Upphandlingsmyndigheten, men har aldrig fått svar. Jag tror starkt att detta jag talar om ovan är en stor anledning till att så få efterannonserar, inte att man inte vill. I nuläget tvingas t ex vi själva att avstå från att efterannonsera våra ramavtalsupphandlingar där flera leverantörer har tilldelats (det är alltså främst denna typ av upphandling som är ett problem, men den utgör en stor andel av våra upphandlingar) då vi anser att underlagen blir fel och vi vill inte medverka till helt felaktig statistik. Däremot lämnar vi villigt ut informationen kring vilka som tilldelades vad till alla som frågar efter det. Vi vill dock hemskt gärna kunna göra rätt, men det ska vara lätt att göra rätt och ”shit in” betyder nästan alltid ”shit out” som vi vet. Ska bli mycket intressant att se hur formulären kommer att se ut framöver.
Mer information till svenska folket och större krav på transparens är goda ting.
Sverige har blivit High Chaparall på senaste tiden.
”Frustrerad upphandlare” jag kommer gärna i kontakt med dig och pratar mer om de ämnen du tar upp. Du hittar mig på LinkedIn, skicka mig ett meddelande om du vill.