Konkurrensverket har låtit ta fram en rapport (pdf) med syftet att undersöka om det ligger något i påståendet att lägsta pris-upphandlingar leder till sämre kvalitet eller om de myndigheter som gör lägsta pris-upphandlingar av livsmedel har lägre ambitioner vad gäller kvalitetskrav vid offentlig upphandling.
Rapporten har tittat på tre indikatorer på kvalitet eller kvalitetsambitioner: andelen ekomatinköp i kommunerna, om kommunerna följer upp näringsinnehållet i skolmaten samt om kommunernas upphandlingspolicy innehåller formuleringar om kollektivavtalsliknande villkor.
Om hypotesen att lägsta pris-upphandlingar leder till lägre kvalitet, eller tyder på lägre kvalitetsambitioner hos kommunerna, vore sann, så borde andelen ekomatinköp vara lägre i de kommuner som upphandlat på lägsta pris. Men enligt rapporten finns inget sådant samband. Inte heller följer dessa kommuner upp näringsinnehållet i skolmaten i lägre utsträckning. De har inte heller formuleringar om kollektivavtalsliknande villkor i lägre utsträckning än kommuner som inte använt ekonomiskt mest fördelaktiga anbud.
– Oavsett vilka krav som ställs är det viktigt att kraven är utformade på ett sådant sätt att de går att följa upp och att de är proportionella, likabehandlande och transparenta. Rätt använt fungerar lägsta pris utmärkt som urvalskriterium, säger Dan Sjöblom, Konkurrensverkets generaldirektör i en kommentar.
– Ställs det hårda krav på till exempel kvalitet, och om kraven är uppfyllda i anbuden, då kan lägsta pris som tilldelningskriterium vara ett effektivt och bra sätt att få hög kvalitet till lägsta pris, säger Dan Sjöblom.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer