Landsting och kommuners kostnader för inhyrd vårdpersonal ökar år för år. Under fjolåret upphandlades denna typ av tjänster för sammanlagt 2,86 miljarder kronor. Fast nu ställer sig Henrik Bäckström, förbundsdirektör för Bemanningsföretagen, frågan om vad som döljer sig i beloppet.
– Är det till andra tjänster än inhyrning av medicinsk personal? Eller till inhyrning av läkare med egen firma som jobbar extra?
Det visar sig nämligen att enbart hälften av dessa 2,86 miljarder kronor har fakturerats av Bemanningsföretagens medlemmar för uthyrda läkare, sjuksköterskor, vårdbiträden, läkarsekreterare. Bemanningsföretagen organiserar och auktoriserar över 500 bemanningsföretag inom alla sektorer.
Var har resterande nästan en och en halv miljarder kronor hamnat?
– Vi skulle önska att de ansvariga inom vården tydligt och transparent redovisar de utbetalda pengarna. Skattebetalarna har rätt att få veta vad de försvunna pengarna egentligen använts till, säger Henrik Bäckström.
Enligt Bemanningsföretagen haltar redovisningen inte bara för fjolåret. Det har sett likadant ut under flera års tid. År 2011 redovisade exempelvis landstingen 2,54 miljarder kronor medan företagen fakturerade 0,96 miljarder kronor.
– Den svenska vården står inför stora utmaningar. Bemanningsföretagen är en del av lösningen på dessa viktiga uppgifter, säger Henrik Bäckström som för att fördjupa samarbetet mellan vårdgivarna och bemanningsföretagen bland annat föreslår ett permanent branschråd.
Bemanningsföretagen trycker på för att landstingen ska inkludera kvalitet, helhetslösningar och långsiktighet i skallkraven för sina upphandlingar. Krav reses också på sanktioner mot enheter som inte följer ingångna ramavtal.
Inhyrd vårdpersonal – ett svart hål?
Bemanningsföretagen anser sig inte ha hyrt ut vårdpersonal för de stora belopp som landstingen påstår sig ha upphandlat för. Henrik Bäckström undrar om andra tjänster eller "vid-sidan-av-upphandlingar" möjligen ryms i statistiken.
| 2014-05-16
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer