EU-domstolens dom den 19 december 2018 i mål C-216/17 ”Coopservice” har väckt stor uppmärksamhet i upphandlings-Sverige.
Nu är Konkurrensverket klar med sitt ställningstagande.*: En upphandlande myndighet som är part i ett ramavtal är skyldig att precisera den totala kvantitet och det högsta belopp som ramavtalet omfattar.
Skyldigheten inkluderar att, så långt det är möjligt, göra en uppskattning av värdet eller storleksordningen och frekvensen på de efterföljande kontrakt som ska tilldelas med ramavtalet som grund.
Konkurrensverket menar också att en upphandlande myndighet som ansluter sig till ett ramavtal måste ange kvantiteten av de varor eller tjänster som den senare avser att avropa vid tidpunkten för när den ansluter sig till ramavtalet. En annan tolkning skulle åsidosätta de grundläggande upphandlingsprinciperna.
Skyldigheten inkluderar att, så långt det är möjligt, göra en uppskattning av värdet eller storleksordningen och frekvensen på de efterföljande kontrakt som ska tilldelas med ramavtalet som grund.
Enligt Konkurrensverkets bedömning är det främst ramavtal med en leverantör och alla villkor fastställda som berörs, eftersom det är oklart hur långtgående slutsatser det går att dra av domen när det gäller andra typer av ramavtal.
Det är också rimligt att även ramavtalsupphandlingar som görs av inköpscentraler omfattas av skyldigheten att ange ramavtalets maximala kvantitet och värde, enligt Konkurrensverket. Därför är domstolens uttalanden generellt tillämpliga oavsett vem som genomför upphandlingen.
*Syftet med ställningstagandena är att i frågor där rättsläget inte är helt klart, eller där det har uppstått diskussion om tolkningarna, redogöra för Konkurrensverkets bedömning i en viss upphandlingsrättslig fråga. Ställningstagandena är generella och riktar sig inte till någon enskild upphandlande myndighet eller enhet och berör inte enskilda upphandlingar.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer