Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, analyserade nyligen en dom från EU-domstolen och vilka praktiska konsekvenser den får för svenska ramavtalsupphandlingar.
Deras slutsats är följande:
- En upphandlande myndighet får handla för andra avropsberättigade myndigheters vägnar, förutsatt att dessa myndigheter är identifierade i upphandlingsdokumenten och är potentiella användare av ramavtalet.
- Upphandlingsdokumenten i en ramavtalsupphandling måste innefatta en uppgift om maximal kvantitet, och när denna kvantitet avropats har ramavtalet inte längre någon verkan.
- Uppgiften om maximal kvantitet ska grundas på en bedömning av samtliga avropsberättigade myndigheters uppskattade behov av kommande beställningar från ramavtalet.
Men Fredrik Rogö, upphandlingsjurist på Göteborgs Stad, anser att domen går att tolka på flera sätt.
Bland annat delar han inte uppfattningen att det i upphandlingar av ramavtal måste framgå vilka volymer som kommer att avropas.
– Nej, inte om uppfattningen innebär att man måste ange vilka volymer som kommer att avropas. I så fall har man ju fastställt en given volym. Ett avtal med en fastställd volym är per sin definition inte ett ramavtal utan ett vanligt leveransavtal (kontrakt).
Däremot kan domen genom vad som anges i punkt 61 innebära att det behöver anges ett värde för vad man maximalt får avropa från ramavtalet. menar Fredrik Rögö.
Det är då fråga om en eventuell volym som baseras på ramavtalets största möjliga utfall.
– Vad som faktiskt kommer att avropas kan dock inte fastställas på förhand i ett ramavtal eftersom det är beroende av de behov som uppstår för beställarna under ramavtalets löptid.
Hur påverkar domen er verksamhet?
– Det beror på hur domen faktiskt kommer tolkas. Vi avvaktar därför Upphandlingsmyndighetens aviserade tolkning av domen, eller om Konkurrensverket tar upp den som ett rättsligt ställningstagande.
Fredrik Rogö betonar att behövs vägledning i de frågor som uppstått efter domen.
– Generellt kan man dock säga att vi alltid tar med volymen för samtliga potentiella beställare (det vill säga vad Coopservice-domen egentligen handlade om).
Angivna volymer i Göteborgs Stads ramavtal är baserade på sannolikt utfall utifrån historiska inköpsdata.
– De analyser vi gjort visar också i huvudsak på en bra samstämmighet mellan angivna uppskattade volymer i upphandlingen/ramavtalen och verkligt utfall under avtalsperioden. Om vi börjar ange ett takvärde skulle det däremot få bli högre och baseras på största möjliga utfall för att inte riskera att ramavtalet blir ”förbrukat” i förtid.
En effekt av domen skulle kunna bli att fokus kring inköpsanalys ökar, enligt Fredrik Rogö.
– Det gäller både inför men även under ramavtalets löptid, vilket i sig är positivt. En annan möjlig påverkan skulle kunna vara att ändringsklausuler som handlar om hur ramavtalets volym eller takvärde kan justeras under avtalstiden blir nödvändiga.
