Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
    • Expertsvar
    • LOU
    • Nya LOU
    • Förvaltningsrätten
    • Direktupphandling
    • Överprövning
    • Ramavtal
    • Juridisk krönika
    • Rättsfallsanalys
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
  • Nätverk
    • Anbud
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenad
    • IT-upphandling
  • Kompendier
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Platsannonsera
    • Annonsera

EU-dom får stor påverkan på ramavtalsupphandlingar

RättsfallsanalysEU-domstolen har nyligen meddelat en dom som är av stor vikt för upphandlingar av ramavtal. Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå, analyserar denna dom och vilka praktiska konsekvenser den får för svenska ramavtalsupphandlingar.

| 2019-02-04
Fredrik Linder och Mikael Dubois, Hamilton Advokatbyrå.

Fakta i målet

En italiensk hälso- och sjukvårdsmyndighet upphandlade ett ramavtal avseende renhållning. Ramavtalet innehöll en ”utvidgningsklausul” som listade andra myndigheter som hade rätt att inträda som part i ramavtalet. Efter ramavtalets ingående beslutade en av dessa myndigheter att inträda i ramavtalet.

Den leverantör som tidigare haft det aktuella uppdraget, samt den italienska konkurrensmyndigheten, väckte talan i förvaltningsdomstol och yrkade att utvidgningsklausulen skulle ogiltigförklaras. Grunden för yrkandet var att klausulen möjliggjorde tilldelning av ett nytt kontrakt utan genomförande av ett nytt anbudsförfarande.

Målet togs upp av den italienska Högsta förvaltningsdomstolen, som beslutade att hänskjuta målet till EU-domstolen. Tolkningsfrågorna kan sammanfattas enligt följande:

  • Har en upphandlande myndighet rätt att upphandla ramavtal för andra avropsberättigade myndigheters räkning, vilka är specifikt angivna i upphandlingsdokumenten men inte är direkta parter i ramavtalet?
  • Är det tillåtet att i en sådan ramavtalsupphandling underlåta att fastställa kvantiteten av tjänster som kan beställas av de avropsberättigade myndigheterna, alternativt fastställa kvantiteten med hänvisning till dessa myndigheters ordinarie behov?

EU-domstolens bedömning 

EU-domstolen konstaterade  att EU-direktiv 2004/18/EG (Gamla Direktivet) var tillämpligt, och att tolkningsfrågorna därmed skulle prövas mot Gamla Direktivet.

Avseende den första tolkningsfrågan gjorde EU-domstolen först en bedömning av andra stycket i artikel 32.2 i Gamla Direktivet, beträffande frågan om villkoret att från början vara part i ramavtalet avser både de upphandlande myndigheterna och leverantörerna.

EU-domstolens slutsats var, med utgångspunkt främst i bestämmelsens sammanhang och syfte, att villkoret att vara part i ramavtalet från början endast avser leverantörer. EU-domstolen slog således fast att en upphandlande myndighet inte måste ha deltagit vid undertecknandet av ramavtalet för att kunna tilldela avropsavtal, utan ”[d]et är tillräckligt att en sådan upphandlande myndighet framstår som om den potentiellt skulle kunna ha användning av ramavtalet” och att den ”tydligt identifieras i upphandlingshandlingarna […]”.

Gällande den andra tolkningsfrågan konstaterade EU-domstolen att det föreligger en skyldighet att precisera den totala kvantiteten som kan komma bli aktuell under ramavtalet. I detta avseende angav EU-domstolen också att den upphandlande myndighet som från början är part i ramavtalet endast kan handla för sin och övriga avropsberättigade myndigheters räkning ”inom gränsen för en viss kvantitet och när denna gräns har nåtts har nämnda avtal inte längre någon verkan”.

EU-domstolens angav i denna del att det följer av likabehandlings- och transparensprincipen att ett ramavtals totala kvantitet måste anges. EU-domstolen anförde  att om det inte förelåg en skyldighet ”att redan från början ange kvantiteten och högsta belopp med avseende på de tjänster” som ska omfattas av ramavtalet, så skulle det kunna användas för att dela upp ett kontrakt i syfte att hamna under tillämpliga tröskelvärden.

EU-domstolen menade även att kravet att ”kvantiteten och beloppet med avseende på de tjänster som ramavtalet kommer att omfatta” ska anges av den upphandlande myndigheten som från början var part i ramavtalet, är ett uttryck för förbudet mot att använda ett ramavtal på ett otillbörligt och konkurrenssnedvridande sätt.

EU-domstolens svar på den andra tolkningsfrågan var därför att det är uteslutet att upphandlande myndigheter som inte har undertecknat ett ramavtal underlåter att ange kvantiteten av tjänster som kommer att kunna beställas vid avrop från ramavtalet.

Analys

EU-domstolens dom innefattar en mängd praktiskt viktiga frågor, och i denna analys tar vi upp några av de frågor som vi finner mest angelägna för svenska ramavtalsupphandlingar.

Inledningsvis ska påpekas att även om EU-domstolens prövning gäller Gamla Direktivet, så är innebörden av motsvarande bestämmelser i EU-direktiv 2014/24/EU (Nya Direktivet) i allt väsentligt densamma. Enligt vår bedömning får domen därför lika stor betydelse även vid tillämpningen av Nya Direktivet och därmed även nu gällande LOU.

Beträffande den första tolkningsfrågan konstaterar EU-domstolen att det krävs att de myndigheter som avses vara avropsberättigade tydligt identifieras i upphandlingsdokumenten. Detta är enligt vår uppfattning en okontroversiell slutsats, och följer dessutom direkt av 7 kap. 3 § LOU.

En fråga som varit uppe i svensk domstolspraxis är om det, utöver att de avropsberättigade myndigheterna ska identifieras, krävs något mer för att LOU:s krav i denna del ska uppfyllas. I propositionen till LOU väcktes dessutom frågan om myndigheten måste vidta någon ”aktiv åtgärd” för att bekräfta sitt intresse att använda ramavtalet.

I domen slår EU-domstolen fast att enbart en uppräkning av avropsberättigade myndigheters namn inte är tillräcklig. Dessa myndigheter ska också framstå som om de potentiellt skulle kunna ha användning av ramavtalet. Det är vår uppfattning att upphandlande myndigheter därför bör avstå från att slentrianmässigt ange avropsberättigade myndigheter i en ramavtalsupphandling, utan att det dessförinnan har konstaterats att myndigheterna faktiskt kan komma att ha behov av det som omfattas av ramavtalet.

Det kanske mest intressanta i domen är att EU-domstolen fastslår att det i en ramavtalsupphandling måste preciseras den totala kvantitet som kan komma att bli aktuell. En sådan precisering, som enligt vår uppfattning måste betraktas som ramavtalets ”tak” för beställningarnas omfattning, har hittills enligt vår erfarenhet mycket sällan angivits i svenska ramavtalsupphandlingar.

Det är dock inte helt tydligt huruvida EU-domstolen i denna del avser 1) en maxgräns för kvantiteten av aktuella tjänster, 2) ett maximalt belopp för beställningar av dessa tjänster, eller 3) både en maxgräns för kvantitet och ett maximalt belopp.

Inledningsvis nämner EU-domstolen att det som ska preciseras är ”den totaIa kvantitet” som kan komma att bli aktuell, för att i efterföljande punkter tala om ”kvantiteten och högsta belopp” och ”kvantiteten och beloppet”.

Vår uppfattning är att det ligger närmast till hands att tolka EU-domstolens dom som att kravet innebär att både maximal kvantitet och högsta belopp ska anges. Ett sätt för svenska upphandlande myndigheter att praktiskt hantera detta är att ange båda dessa uppgifter i upphandlingsdokumenten.

En praktiskt viktig fråga är vilket underlag som ska ligga till grund för uppgifter om maximal kvantitet och högsta belopp. EU-domstolen återkommer till likabehandlings- och transparensprincipen i sitt resonemang, och anför att dessa principer skulle åsidosättas om den totala kvantiteten inte angavs.

EU-domstolen anger vidare – i svaret på den andra tolkningsfrågan – att det är uteslutet att de avropsberättigade myndigheterna inte anger kvantiteten av tjänster som kan beställas. I detta avseende innehåller generaladvokatens förslag till avgörande i målet några intressanta påpekanden.

Generaladvokaten konstaterar att angivande av det totala värdet måste innefatta en uppskattning av värdet av de kontrakt som de avropsberättigade myndigheterna sedan ingår. Vidare anges att om värdet grundas på tidigare behov, ska information som visar värdet av dessa behov ingå i upphandlingsdokumenten, tillsammans med nödvändiga uppdateringar och rättelser.

Med beaktande av EU-domstolens och generaladvokatens resonemang är det vår uppfattning att uppgifterna om maximal kvantitet och högsta belopp ska vara väl underbyggda utifrån faktiska omständigheter. För att detta ska vara möjligt i en ramavtalsupphandling som innefattar flera avropsberättigade myndigheter, krävs det enligt vår uppfattning att myndigheten som genomför upphandlingen skaffar sig information om varje avropsberättigad myndighets uppskattade behov av kommande beställningar från ramavtalet.

En sådan bedömning måste vara praktiskt möjlig att göra, särskilt med beaktande av att alla avropsberättigade myndigheter ska vara potentiella användare av ramavtalet, enligt vad EU-domstolen uttalar i domen.

En ytterligare praktiskt viktig aspekt är vad som händer när avrop motsvarande maximal kvantitet/belopp har genomförts enligt ramavtalet. Den enligt vår uppfattning mest naturliga effekten av att ha nått en maximal gräns för avrop, är att det inte längre är möjligt att avropa från ramavtalet.

EU-domstolen uttrycker detta förhållande som att ”när denna gräns har nåtts har nämnda avtal inte längre någon verkan”, men utvecklar inte vad som närmare avses. Som vi tolkar domen skulle ett avrop som görs från ett ramavtal, vars maximala gräns redan har nåtts, utgöra en otillåten direktupphandling.

En sådan ordning är också förenlig med LOU:s krav att ett kontrakt som grundas på ett ramavtal ska tilldelas i enlighet med villkoren i ramavtalet. Ett avrop som medför att en på förhand angiven maximal gräns för avrop överskrids, kan inte anses vara tilldelat i enlighet med villkoren i ramavtalet.

De frågor som vi behandlar i denna analys kommer säkerligen bli föremål för både debatt och domstolsprövning framöver. Härutöver finns ytterligare intressanta frågor, till exempel vilken effekt domen kan få på redan befintliga ramavtal.

Sammanfattningsvis är vår bedömning att domen är av stor praktisk betydelse för genomförandet av svenska ramavtalsupphandlingar, oavsett om upphandlingen i fråga genomförs av en inköpscentral (till exempel SKL Kommentus Inköpscentral eller Statens inköpscentral vid Kammarkollegiet) eller av en myndighet som endast upphandlar ett ramavtal för eget behov.

Det som slås fast av EU-domstolen kräver en översyn av hur upphandlingsdokumenten i svenska ramavtalsupphandlingar utformas framöver, bland annat med avseende på maximal kvantitet/belopp.

Målnummer och domstol

EU-domstolens dom av den 19 december 2018, mål C-216/17.

 Sammanfattning

  •  En upphandlande myndighet får handla för andra avropsberättigade myndigheters vägnar, förutsatt att dessa myndigheter är identifierade i upphandlingsdokumenten och är potentiella användare av ramavtalet.
  • Upphandlingsdokumenten i en ramavtalsupphandling måste innefatta en uppgift om maximal kvantitet, och när denna kvantitet avropats har ramavtalet inte längre någon verkan.
  • Uppgiften om maximal kvantitet ska grundas på en bedömning av samtliga avropsberättigade myndigheters uppskattade behov av kommande beställningar från ramavtalet.

Läs mer: JuridikRättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Missa inte

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

En gång i veckan får du ett mejl med de viktigaste nyheterna i upphandlingsvärlden. Du får också information om våra kommande evenemang.

Fler nyheter

Ny tjänst för visselblåsare

Konkurrensverket startar en ny visselblåsarfunktion. Där kan den som får kännedom om missförhållanden inom offentlig upphandling och konkurrens slå larm.

Allt fler offentliga upphandlare

Sedan 2014 har antalet anställda med titeln upphandlare eller inköpare inom offentlig sektor ökat med 26 procent. Det visar statistik från SCB.

”Satsa på kortare avtal”

Den höga inflationen kan minska intresset för att delta i offentlig upphandling. Det menar Magnus Johansson, expert på offentlig upphandling på Företagarna. Hans budskap till beställarna är att satsa på kortare kontrakt med option. ”I det här läget är fyra år en för lång avtalstid”, säger han.

Lättare utreda sanktioner i Finland

Nu blir det enklare för upphandlare i Finland att avgöra om en anbudsgivare omfattas av sanktionerna mot Ryssland. Frågor som gäller EU:s eller FN:s sanktionskrav har lagts till i tjänsten HILMA.

Foto: Mostphotos

Så får du återhämtning i sommar

Karriär

Låt inte hela semestern bli fylld med måsten. Boka in återhämtning i kalendern. Då minskar risken att vårens jobbstress övergår i psykisk ohälsa.

Undersökningshandskar

Kan straffas trots friande dom

Förvaltningsrätten dömde till Region Stockholms fördel när Medicarriers upphandling av undersökningshandskar prövades. Nu vill Konkurrensverket att bolaget tvingas betala 5 miljoner kronor i upphandlingsskadeavgift.

Lediga jobb

  • Uppföljningscontroller till Adda inköpscentral
  • Upphandlare till KTH
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Därför ska du upphandla agilt

Hur kan man upphandla effektivt för avtal som utvecklas löpande där beställare, leverantörer och slutanvändare blir nöjda? Svaret kan vara: agil upphandling.

Senaste nyheterna

Ny tjänst för visselblåsareNy tjänst för visselblåsare
Allt fler offentliga upphandlareAllt fler offentliga upphandlare
”Satsa på kortare avtal””Satsa på kortare avtal”
Lättare utreda sanktioner i FinlandLättare utreda sanktioner i Finland
Kan straffas trots friande domKan straffas trots friande dom
Så får du återhämtning i sommarSå får du återhämtning i sommar
Fäller ledningen för mutbrottFäller ledningen för mutbrott
Fann vägen till FMVFann vägen till FMV
ANNONS FRÅN AFF

”Aff är det givna alternativet”

Aff har revolutionerat avtal och upphandlingar för tjänsteentreprenader. ”Nyckeln till framgång är att branschens parter tillsammans står bakom Aff”, säger advokaten Pehr Jacobson

Senaste kommentarerna

  • ”Pausa Konkurrensverkets tillsyn”PO: Håller i princip med dig och brukar hålla med dig i ditt resonemang här på sidan. Men vad gäller...
  • Fäller ledningen för mutbrottI mina ögon är det så uppenbart att den "nya" domen är korrekt och nödvändig för att stoppa denna typ...
  • Kritisk mot Exit LOU-kampanjSkulle tro att Allmännyttan kan vinna denna debatt om frågan struktureras upp. Debattörer och allmänheten tenderar att blanda ihop Allmännyttan...
  • Dömer ut GöteborgsupphandlingHur??? HUR kan man inte "uttala sig i sak" angående upphandlingar som UPPHANDLANDE MYNDIGHET!? Snacka om att ha missuppfattat sitt...
  • ”Pausa Konkurrensverkets tillsyn”Tycker jag inte alls av samma skäl som med allmännyttan, relationer, gynnande av lokalpolitiska skäl, tvärtom tuffa till det ytterligare....

Aktuella utbildningar

  • Anbuds­utvärdering | 13 oktober
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 18 oktober
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 19-20 oktober
  • Agil upphandling | 9 november
  • Hantera överprövningar | 10 november
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 15 november
  • Förhandling som redskap inom offentlig upphandling | 16 november
  • Praktisk avtalsrätt inom LOU och LUF | 17 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 23-24 november
  • LOU på två dagar | 28-29 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 6 december
GUIDE UPPHANDLA MODULER

Guide–upphandla moduler

Ladda ner kostnadsfritt >
Upphandling24 har tillsammans med bolag i branschen tagit fram en guide för att upphandla moduler. Läs hela den 13-sidiga pdf:en och få tips och råd från upphandlare, leverantörer och jurister.

ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Blir en bättre it-upphandlare

Att upphandla it är komplext med speciella utmaningar. Det är viktigt att du som upphandlare vet vad du behöver tänka på när du ska ställa dina krav och hur du utformar dem.

Upphandla hotell- och logitjänster

Visst skulle det kännas bra att ha kostnadskontroll och veta att medarbetarna är nöjda med sina hotellnätter? Ett sätt att garantera det är att göra medvetna upphandlingar av logitjänster. I vår pdf får du tips och råd kring hur du kan gå tillväga.

Avsändare: Scandic

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

En gång i veckan får du ett mejl med de viktigaste nyheterna i upphandlingsvärlden. Du får också information om våra kommande evenemang.

Prenumerera, nyhetsbrev
Typ av verksamhet *
Specialområde
Jag godkänner att mina uppgifter lagras (integritespolicy) *
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Upphandla för rikets säkerhet

Den nya säkerhetsskyddslagen gör att du som upphandlare måste analysera och ta hänsyn till nya typer av risker. Pernilla Norman, advokat och expert på säkerhetsskyddad upphandling, leder en populär utbildning som lär ut just detta.

Om Upphandling24

Upphandling24 ges ut av PMP Public Media Partner AB. Ansvarig utgivare: Helle Kierkegaard

Kontaktuppgifter

Postadress: Upphandling24, c/o Garamond, Mariebergsgatan 15, 112 19 Stockholm
Besöksadress: Tegnérgatan 39,  Stockholm

Länkar

Personuppgiftspolicy »
Prenumerera på nyhetsbrev »
Annonsera »