Knappt en månad har gått sedan riksdagen med klar marginal, 188 röster mot 93 socialdemokrater, röstade emot ett undantag från LOU för kommunala bostadsbolag.
En besvikelse för branschorganisationen Sveriges allmännytta, som organiserar över 300 medlemsföretag med ett samlat ägande av närmare en miljon lägenheter.
Men det politiska landskapet kan skifta snabbt, menar vd Anders Nordstrand.
– Vi har ändå kommit ganska långt i det här arbetet med stöd från Socialdemokraterna som parti och där vi även vet att lokalpolitiker i andra partier vill se ett undantag från upphandlingslagstiftningen för allmännyttan.
Sveriges allmännyttas linje är att de kommunägda bostadsbolagen istället ska omfattas av allbolagen och dess mer allmänna styrning för affärsmässighet.
– Det är i och för sig ett avslag i nuläget från riksdagen, men samtidigt hänvisar man till att det pågår en beredning i departementet kring Karolina Skogs utredning som föreslår just ett LOU-undantag. Så jag ser inte beslutet som att riksdagen stängt dörren för ett LOU-undantag utan att det finns en öppenhet att komma till en annan slutsats när man är färdiga med arbetet på departementsnivå, säger Anders Nordstrand.
Riksdagens finansutskott uttalar sig samtidigt för att offentlig upphandling inte är ett hinder för att ”bedriva affärsmässigt hållbar verksamhet”, vilket går emot Sveriges allmännyttas argument att LOU fördyrar processen med omkring tio procent.
– Jag har noterat den formuleringen men med en pågående beredning är det naturligt att inte byta åsikt under arbetets gång och det har jag full respekt för, säger Anders Nordstrand.
Han pekar på ett par faktorer som kan ge annan utgång om allmännyttan och LOU.
– Det finns en diskussion i alla partier med olika åsikter som jag är övertygad om kommer att fortsätta framöver. Vi har ju ett fullständigt stöd från partiföreträdare som verkar i bostadsbolagens styrelser med två kongresser som enhälligt gett vår linje sitt stöd. Jag är rätt säker också på att det finns riksdagspolitiker som röstade nej nu senast men som tycker annorlunda.
– Tittar man på regeringssamarbetet så är det flera partier som ska forma en politik och där får man ha respekt för att frågor hanteras i någon form av prioritetsordning. Bara för att vi tycker att just LOU-undantaget är viktigt så får vi hänsyn till att det finns andra frågor att hantera. Vi har bra diskussioner med till bostadsministern och hans statssekreterare där LOU är en fråga som vi lyfter återkommande.
Anders Nordstrand betonar samtidigt frågans betydelse.
– Med ett bostadsbyggande som faller fullständigt så ser våra medlemsföretag tydliga hinder genom LOU – både kostnadsmässigt och tidsperspektivet.
Ett LOU-undantag har av Sveriges allmännytta lyfts fram som den mest effektiva och snabbaste åtgärden för att möta en vikande byggmarknad.
Men trots riksdagens nej ser Anders Nordstrand anledning till optimism. Han pekar på att utredningsförslaget från Karolina Skog fått ett brett stöd från kommunsektorn, inklusive SKR.
– Jag tror det är fem år sedan som vi första gången väckte tanken om undantag från LOU. Då var det inte ens möjligt att diskutera men gradvis har vi mött alltmer support och förståelse.
En ljusglimt sett ur allmännyttans perspektiv är att medlemsföretagen ser ut att slippa hårdare krav genom EU:s energieffektiviseringsdirektiv. Tidigare fanns en koppling mellan hårdare krav och status som upphandlande myndighet.
– I det senaste förslaget klassas allmännyttan inte längre som offentlig aktör och det är positivt för att undvika snedvridning av konkurrensen, säger Anders Nordstrand.
Att allmännyttans byggande blir dyrare än privata fastighetsägares byggnationer beror inte på att konkurrensutsättning enligt LOU är obligatoriskt. LOU är tvärtom garanten att allmännyttan tvingas till ett kostnadsmedvetande.
Problemet med allmännyttan är att organisationerna tillåts svälla inom områden som inte är till gagn för deras hyresgäster. Det förekommer satsningar i stor skala som borde fördelas på samtliga kommuninvånare men som nu bärs av enbart av hyresgästerna.
Ett mycket bra beslut av riksdagen.
Betyder en fortsatt garanti mot korruption, ensidiga långvariga relationer utan konkurrensutsättning och att de grundläggande principerna fortsatt gäller.
Se till att lyfta kompetensen och gör bra affärer. Kan kommuner och regioner göra det så kan allmännyttan också göra det.
Den konstgjorda andning som pågår på detta initiativ är makalös. Särskilt eftersom det fortfarande inte kommit fram någon övertygande utredning om den rättsliga möjligheten att lagstifta om ett sådant undantag. Den utredning som på en höft adresserade denna fråga konstaterar själv i sina starkaste argument endast följande: “Enligt utredningen torde de unionsrättsliga förutsättningarna härför finnas eftersom de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagen numera drivs affärsmässigt”. Alla som någon gång kommit i kontakt med en bedömning av om en aktör är ett offentligt styrt organ vet hur stapplande otillräckligt detta uttalande är. Dels därför att det är mycket tveksamt om de allmännyttiga bostadsbolagen är så homogena att de kan likställas inom ramen för ett undantag, dels för att det bara är ett enda i sig otillräckligt indicium på kommersiell karaktär som lyfts fram ur en mycket mer komplex helhetsbedömning. Avsaknaden av en ordentlig rättsutredning medför att det i praktiken är ointressant att fortsätta denna diskussion om undantag som mest av allt liknar ett barns önskelista inför jul.