
Det framgår av den årliga redovisning som Bolagsverket lämnat in till regeringen. Leverantörskontrollutredningen presenterade sitt förslag 2023 och i årets regleringsbrev för Bolagsverket har en tidsplan fastställts för införandet.
Att en heltäckande tjänst dröjer till 2028 har vållat politisk debatt. I redovisningen till regeringen ges en närmare beskrivning av arbetet med kontrolltjänsten och planeringen med ”delleveranser” med start i slutet av 2026.
Version ett blir det dock högst begränsad. ”Piloten” kommer att erbjudas en ”mindre mängd användare” och med avgränsningar som endast LOU, kontroll av leverantörer som är aktiebolag och principen ”ett organisationsnummer per fråga”.
Information från domstolarna kommer inte att ingå i ”piloten” utan istället en speciell ordning där upphandlande enhet får information om en leverantörsföreträdare inte ingår i polisens belastningsregister.
”Om det däremot blir en träff i belastningsregistret kommer denna information inte att tillfogas i sammanställningen till den upphandlande myndigheten/enheten, utan istället tala om att tjänsten inte kan lämna något svar från belastningsregistret i denna version av tjänsten.”, skriver Bolagsverket.
Myndigheten håller i nuläget öppet för en teknisk lösning där upphandlingsverktyg integreras mot kontrolltjänsten eller att kontrollen görs via en fristående e-tjänst. En knäckfråga där är att få klarhet om rättsläget för att lämna ut information från tjänsten via en privat aktör.
I redovisningen till regeringen pekar Bolagsverket på en rad svårigheter med att bygga upp samordnad registerkontroll. Några exempel:
- Flera myndigheter som ska bistå med information till tjänsten, bland dem Polisen, saknar gränssnitt för att ge information i realtid med risk för att tjänsten kan upplevas som långsam.
- De myndigheter som ska bistå med information har inget uttalat uppdrag för arbetet med risk för att det inte prioriteras.
- Rättsläget är oklart i brist på lagrådsremiss eller proposition.
- Övergångsregler kan behövas om möjligheten till sanningsförsäkran upphör innan en komplett kontrolltjänst finns på plats.
- Kontrollen av filialer till utländska företag som deltar i offentlig upphandling behöver förtydligas.
SKR:s jurist Robin Anderson Boström har följt processen med att införa tjänsten för samordnad registerkontroll och varit kritisk mot 2028 som ett sent slutår.
Han har tagit del av Bolagsverkets lägesrapport och analys:
– Många av de farhågor som Bolagsverket lyfter fram i sin delrapport är förståeliga, säger Robin Anderson Boström.
– De har fått uppdraget att utveckla ett system för samordnad registerkontroll utan att bakomliggande regelverk slutligen fastställts. Delrapporten gör det tydligt att lagstiftningsarbetet måste färdigställas för att Bolagsverket ska ges nödvändiga förutsättningar för sin leverans.
Robin Anderson Boström tillägger:
– Bolagsverkets tveksamhet kring att dela information via upphandlingsverktyg är förståelig i relation till uppgifter ur Belastningsregistret. För att göra detta möjligt krävs en djupare utredning avseende metodiken samt eventuellt ytterligare lagändringar.
– Avseende övriga informationsmängder finns det förutsättningar att dela via upphandlingsverktygen redan idag. Delegationen mot arbetslivskriminalitet har till och med i sitt slutbetänkande föreslagit att dessa övriga informationsmängder bör delas med den breda allmänheten utan begränsningar.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer