Därmed får ett lokalt företag rätt i sin argumentation att kommunen agerat godtyckligt genom att försöka ge anbudsgivare som inte klarade första upphandlingens krav en ”andra chans”.
I domen konstaterar Förvaltningsrätten att bevisbördan för att avbryta en upphandling ligger på den upphandlade myndigheten och att Ljungby kommun – i den aktuella upphandlingen av golv- och kakeltjänster – inte presenterat godtagbara skäl för ett omtag.
För Ljungby golv, det företag som begärt överprövning, är det en dubbel framgång. Företaget har genom tidigare förvaltningsrättsdomar (1317-20 och 1327-20) från september ifjol fått igenom en rättelse med uteslutning av en leverantör som tilldelats avtal, vilket sedan ledde till att Ljungby kommun avbröt upphandlingen.
De nya domarna (4910-20 och 4911-20) täcker ramavtal för Ljungby kommun och dess bostadsbolag med två godkända anbud.
Ljungby kommun har hänvisat till en prisökning med 26 procent jämfört med tidigare avtal på området, vilket man betecknat som en så dålig affär i strid med kommunallagen att det skulle ge rätt att avbryta upphandlingen.
Men enligt Förvaltningsrätten har Ljungby kommun inte lyckat visa att priserna ligger över marknadsnivån
Att enbart hänvisa till att återstående anbud är för dyra ses inte av domstolen som ett sakligt godtagbart skäl för att avbryta en upphandling ”då kommunen inte förmått göra sannolikt att anbuden är för dyra i den meningen att de överskrider någon fastslagen budget”.
Förvaltningsrätten hänvisar till en regeringsrättsdom från 2009 (RÅ 2009 ref. 43) som ger en upphandlande rätt att avbryta en upphandling om det vid utvärdering av inkomna anbud kan kopplas till att budget kommer att överskridas.
Så om kommunen skrivit att man räknar med att priserna ska hållas inom index för aktuell yrkeskategori så hade man kunnat avbryta upphandlingen. Eftersom detta saknades var man tvungen att svälja 26% prisökning.
Nästa gång kanske entreprenörerna kan dra till med 100% prisökning i de fall då en skrivning saknas…….
Stackars skattebetalare!