Förbifart Stockholm lyfts fram som exempel med ökade kostnader på 3,3 miljarder kronor och där har handelskammaren genom en särskild fallstudie även räknat fram ett värde på förseningen av projektet.
5,8 miljarder kronor förloras i samhällsnytta – bland annat värdet av kortare restid – enligt den studie som Jan-Eric Nilson, professor emeritus vid VTI, genomfört.
”Det är möjligt att med stor möda följa Förbifartens historia på kostnadssidan. Mitt bidrag till det här ligger i att det har en viss betydelse inta bara att en väg eller bana öppnar för trafik utan också när det görs; ju senare det sker, desto längre behöver trafikanter och resenärer stå i köer etc. Eftersom Trafikverket sedan länge har metoder för hur man värderar sådana förhållanden så är det ju ”bara” att tillämpa dessa principer på konsekvenserna av att hela tiden skjuta trafiköppningen längre fram i tid.”, skriver Jan-Eric Nilson i ett mejl.
Ett flertal av punkterna fokuserar på upphandling i det åtgärdsprogram som Stockholms handelskammare presenterar.
Handelskammaren lyfter fram behovet av en mer effektiv uppföljning av pågående investeringar, värdet av fler utländska anbud och man vill se upphandlingar som täcker investeringsbehovet för hela stråk som mellan två orter för snabbare samhällsnytta.
Bland förslagen finns även åtgärder som fokuserar på Trafikverket med satsningar på högre beställarkompetens och ökad insyn för att enklare kunna följa myndighetens arbete.
I rapporten pekar Stockholms handelskammare på att investeringskostnaderna för infrastrukturinvesteringar ökat med nästan tre mycket som inflationen sedan 2010.
Handelskammarens näringspolitiske expert Carl Bergkvist ser ett mönster med återkommande problem.
-Det är flera gånger som liknande moment gått fel i flera större upphandlingar. Ett exempel är bedömningen av de geologiska förutsättningarna. Här är uppenbart att man behöver dra lärdom från tidigare misstag för att undvika att det sker igen, säger han.
-Jag tror man kan lära sig mycket av att titta på vår omvärld. Det finns många kloka människor i andra länder som kommit på smarta lösningar. Vi borde leta mera aktivt efter dem och se vad vi kan ta med oss hem till våra förhållanden.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer