Pekar ut annonssyndarna

Är forskningen om offentlig upphandling relevant och ändamålsenlig? Bidrar den till att förbättra, effektivisera och utveckla regelverkens funktionssätt på ett önskvärt sätt?

Det frågade sig Konkurrensverket och bad därför David Sundén, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm, att göra en kartläggning av de senaste 15 årens svenska forskning inom området.

I rapporten framgår att 65 forskare publicerat minst två artiklar vardera inom ämnet sedan 2007. Dessutom har 348 andra författare publicerat 54 vetenskapliga artiklar och 78 rapporter.

Men det tvärvetenskapliga och internationella samarbetet inom forskningen har varit begränsat, enligt författaren. Forskningen karaktäriseras i stället av att till största del ske i inomvetenskapliga kluster av svenska lärosäten.

Följden är att de som arbetar med offentlig upphandling inte får del av tillräckligt med forskning som är praktiskt omsättningsbar och som kan förbättra möjligheterna att göra bättre affärer, enligt David Sundén.

Detta gör det svårare att introducera nya kunskaper som kan förbättra den svenska upphandlingen.

Han ger två förslag på åtgärder som skulle kunna förbättra forskningen:

• Anordna eller sponsra en årlig forskningskonferens inom offentlig upphandling till vilken även utländska forskare bjuds in.
• Avsätt delar av forskningsanslagen till att premiera tvärvetenskapliga studier och internationella forskargrupper.

I rapporten berör han också behovet av bättre statistik. David Sundén föreslår att alla upphandlingar och inköpsavtal ges unika nationella identifikationsnummer. Sådana ID-nummer kan sedan användas genomgående i de upphandlande organisationernas och leverantörernas redovisnings- och faktureringssystem.

Därmed kan uppgifterna i annonsdatabaserna knytas till viktiga ekonomiska uppgifter utan separat datainsamling, vilket förbättrar möjligheterna till mer kostnadseffektiv forskning, enligt författaren.

Han riktar också allvarlig kritik mot att endast 60 procent av alla upphandlingar efterannonseras.

”Mot bakgrund av att lagstiftaren infört en särskild lag för att förbättra statistiken och EU-kommissionen har påtalat bristerna är det anmärkningsvärt att staten accepterar att så låg regelefterlevnad. Det är synnerligen anmärkningsvärt eftersom de som bryter mot reglerna går att spåra utan ansträngning”, skriver David Sundén och fortsätter:

”De tre värsta syndarna är Stockholms stad, Göteborgs kommun och Trafikverket med mellan 150 och över 200 upphandlingar var som inte efterannonserats”.