Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Månadens profil
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
    • AI för upphandlare
    • Avtalsförvaltning
    • Entreprenadupphandling och AMA AF
    • Fortsättningskurs IT-upphandling
    • Kvalificerad entreprenadupphandlare
    • Kvalificerad IT-upphandlare
    • Leda upphandlingar effektivt
    • LOU på två dagar
    • Ramavtal
    • Robusta IT-avtal
    • Säkerhetsskyddad upphandling
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
  • Platsannonsera

Ramavtal i ramavtal är bra för konkurrensen och den goda affären

DebattI en nyligen publicerad artikel här på Upphandling24 har Amar al Djaber och Sarmad Abdul Nabi redogjort för Kammarrätten i Stockholms dom i mål nr 3713-17. Kammarrätten anger att avrop från ett ramavtal inte får leda till ett nytt ramavtal utan måste resultera i ett upphandlingsrättsligt kontrakt. Artikelförfattarna drar av domen en allmän slutsats att det inte är tillåtet att avropa avtal som inte specificerar någon garanterad kvantitet.

| 2018-05-08

Vi vill med denna artikel nyansera bilden och påtala värdet av att i vissa fall tillåta ramavtal i ramavtal.

Om gränsdragningen mellan ramavtal och kontrakt

Utmaningarna med ramavtal i ramavtalet är nära sammanlänkade med frågan om gränsdragningen mellan ramavtal och kontrakt. Vi kommer att inleda med något om den saken.

Gränsdragningen mellan ramavtal och kontrakt har utvecklats i praxis utifrån att ramavtal inom LOU normalt inte får vara längre än fyra år. Såsom praxis kommit att utvecklas bedömer domstolen helt enkelt om den upphandlande myndigheten åtar sig att anskaffa en viss vara eller tjänst mot en viss ersättning, vilket utgör den upphandlingsrättsliga definitionen av kontrakt. Därefter bedömer domstolen om detta åtagande utgör en övervägande del av avtalets totala värde (överviktsprincipen). Om ”kontraktsåtagandet” överstiger hälften av avtalets värde har vi ett kontrakt. I annat fall föreligger ett ramavtal.

Denna övning är rent matematisk och innebär exempelvis att ett avtal om implementering, service, support och underhåll av ett IT system ansågs vara ett ramavtal därför att kostnaden för implementeringen (som utgjorde ett kontrakt) var lägre än kostnaderna för service, support och underhåll (Kammarrätten i Göteborgs dom, mål nr 5691-17). De senare tjänsterna skulle nämligen beställas och betalas utifrån myndighetens behov och användning. Detta trots att en och samma leverantör skulle leverera samtliga tjänster.

Vi konstaterar att aktuell praxis vuxit fram ur ett mål där begreppen övervikts- och huvudsaksprincip blandats ihop. Kammarrätten i Jönköping har i en vägledande dom angett att den tillämpade överviktsprincipen, trots att domen verkar ha utgått ifrån huvudsaksprincipen (mål nr 1871–13). Konkurrensverket argumenterade i sitt utlåtande i samma mål för att huvudsaksprincipen skulle tillämpas. Huvudsaksprincipen innebär inte en rent matematisk bedömning utan syftar till att identifiera avtalets huvudsakliga ändamål. Andra domstolar har dock hänvisat till domen som stöd för att tillämpa överviktsprincipen. Det är enligt vår mening inte självklart att de ändamålsskäl som lett till att domstolen tillämpar överviktsprincipen i ett mål om tillåten avtalslängd gör sig gällande vid bedömningen av vilka sorts avtal som får avropas från ramavtal.

För vår del anser vi att ett avtal mellan en upphandlande myndighet och en leverantör varigenom den upphandlande myndigheten är skyldig att köpa hela sitt behov, exempelvis alla sina resebokningar eller all service av ett visst IT-system, inte bör betraktas som ramavtal utan som kontrakt. Det gäller oavsett om priset utgår som en fast avgift under avtalsperioden eller beror på hur ofta den avropande myndigheten använder tjänsten. Konkurrensen i sådana avtal begränsas inte mer eller mindre p.g.a. prismodellen. Då tydlig kammarrättspraxis pekar i motsatt riktning hoppas vi på framtida klargörande från högre instans.

Bör upphandlande myndigheter kunna avropa ramavtal i ramavtal?

Det korta svaret är ”ja”.

Det längre svaret är att ramavtal är en effektiv och populär metod för att minska transaktionskostnader, uppnå volymrabatter och samordna inköp för att göra goda affärer på nationell och regional nivå. Det är nödvändigt att kunna samordna upphandlingar även för sådant som normalt köps genom avtal som enligt svensk kammarrättspraxis är ”ramavtal”.

Exempelvis är det både lämpligt och affärsmässigt motiverat att använda avtal – som enligt svensk praxis är ramavtal – för inköp av olika bränslen, resebyråtjänster, inkassotjänster, många konsulttjänster och postförmedling. I samtliga fall utgår nämligen prismodellerna från betalning utifrån köpta kvantiteter och inte fasta avgifter. Vid en strikt bedömning enligt den s.k. överviktsprincipen ingås kontrakt för fordonsbränsle vid varje tankning och för resebyråtjänster varje gång en resa bokas. Samtidigt krävs ett ”ramavtal” som reglerar parternas bundenhet, priser, tankningskort respektive resenärsprofiler, faktureringsdetaljer m.m.

Att upphandlande myndigheter får upphandla dessa nyttigheter utan några garanterade volymer är okontroversiellt. Amar al Djabers och Sarmad Abdul Nabis tolkning av rättsläget omöjliggör däremot att dessa avtal tillkommer genom avrop från affärsmässiga samordnade upphandlingar. Vi ställer oss frågande till vilka hänsyn som motiverar en sådan ordning.

Det är enligt oss inte lämpligt att garantera volymer för alla avrop, med anledning av den affärsmässiga risk det medför. En avropande myndighet ska inte behöva betala för elenergi den inte behöver därför att vintern blev mild. Alternativet till samordnade ramavtal är således att alla upphandlande myndigheter upphandlar sina egna avtal eller möjligen att alla samordnade ramavtal tecknas med en enda leverantör.

Får en upphandlande myndighet aldrig avropa ramavtal från ramavtal?

Det korta svaret är ”jo”. Ni undrar säkert hur det går ihop med Kammarrättens i Stockholms uttalande i mål nr 3713-17? Kammarrätten har tydligt satt ned foten:

”Att göra ett avrop från ett ramavtal som inte resulterar i tilldelning av ett kontrakt, utan i ett nytt ramavtal, strider enligt kammarrättens mening mot bestämmelserna i 5 kap. LUFS.”

Domstolen ger ingen vägledning om hur den kommit till sin slutsats. Vår slutsats kräver emellertid att vi sätter kammarrättens dom i sitt sammanhang. Omständigheterna i målet är speciella, kan ha påverkat uttalandet och förtjänar därför att belysas.

Försäkringskassan hade i det aktuella målet gjort ett avrop från Kammarkollegiets nationella ramavtal ”Kort för identifiering och behörighetskontroll”. Avropet avsåg ett avtal som samtliga upphandlande myndigheter kopplade till Kammarkollegiets ramavtal skulle kunna beställa kort och ingå kontrakt med stöd av.

Kanske anser kammarrätten att det är självklart att ett sådant avrop strider mot syftet med att ha ett ramavtal med förnyad konkurrensutsättning? Det bör ju rimligen vara att leverantörerna ska konkurrera om de olika avropande myndigheternas enskilda kontrakt. Kammarrättens bakomliggande resonemang skulle därför kunna vara följande. När ett ramavtal inte har alla villkor fastställda ska varje kontrakt tilldelas genom en förnyad konkurrensutsättning (7 kap. 5 och 8 §§ LOU). Dessa bestämmelser kringgås när en upphandlande myndighet genom ett mellanliggande ramavtal avropar ett antal kontrakt från en och samma leverantör. I denna riktning har danska Klagenaevnet for udbud resonerat när den kommit fram till att en förnyad konkurrensutsättning inte får leda till ett nytt ramavtal (J.nr. 2011-0023565 Atea A/S mod Ballerup kommune).

För ramavtal med alla villkor fastställda är situationen en annan. Det finns ingen reglering i LOU om att tilldelning av varje enskilt kontrakt ska ske på något visst sätt. I stället står i LOU att kontrakt ska tilldelas enligt de ”objektiva villkor” som anges i ramavtalet vilket i praktiken ofta är en rangordning. Det är alltså ramavtalets villkor som styr kontraktstilldelningen. Vi kan därför inte se varför det skulle vara otillåtet att ha ramavtal med alla villkor fastställda som tillåter avrop av leveransavtal som inte är kontrakt, så länge dessa tilldelas på objektiva villkor och det framgår av ramavtalet att avrop kan leda till denna typ av avtal. Varje enskilt kontrakt som sedermera ingås från ett sådant leveransavtal har enligt vår mening tilldelats med stöd av de objektiva villkor för tilldelning som framgår av ramavtalet.

För ramavtal med en leverantör är det ännu svårare att argumentera för att det är otillåtet att avropa leveransavtal som inte är kontrakt. Alla kontrakt ska enligt ramavtalet tilldelas samma leverantör och det kan därför inte spela någon roll om den upphandlande myndigheten ingår ett leveransavtal som bekräftar och reglerar ett ömsesidigt bindande avtalsförhållande.

Vi hoppas att praxis framgent förtydligar kammarrättens resonemang och klargör att uttalandet avsåg ramavtal med förnyad konkurrensutsättning.

Enligt oss är kombinationen av en strikt överviktsprincip och ett totalförbud mot ramavtal i ramavtalet särskilt problematisk. En sådan ordning beskär möjligheten till affärsmässiga samordnade upphandlingar på ett sätt som inte kan motiveras utifrån de grundläggande upphandlingsrättsliga principerna. Konsekvensen blir att ramavtal i riskminimerande syfte alltid måste ingås med en leverantör, vilket knappast gagnar konkurrensen och den goda affären.

Författarnas slutsatser

  • Ramavtal i ramavtal är nödvändiga i vissa fall.
  • Ramavtal i ramavtal borde vara tillåtna om det ursprungliga ramavtalet är med en leverantör eller med flera leverantörer och alla villkor fastställda.
  • Ett förbud mot ramavtal i ramavtalet i kombination med överviktsprincipen omöjliggör samordnade ramavtal för många produkter.

Erik Edström, bolagsjurist, SKL Kommentus
Åsa Edman, chefsjurist, SKL Kommentus

Annons

Vill du också skriva ett debattinlägg?
Kontakta Ann-Louise Larsson på [email protected] för mer information!

Läs mer: Debatt

Redaktionen

[email protected]

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler nyheter

Ser risker med lagändring

Regeringens förslag om tillgång till uppgifter om verkliga huvudmän kan hindra ett effektivt arbete vid offentlig upphandling. Det skriver både Konkurrensverket och Upphandlingsmyndigheten i sina remissvar.

Digg: Staten halkar efter inom AI

Tema: AI

Statens AI-satsningar riskerar att bli ineffektiva i avsaknad av högkvalitativ data. Det skriver Digg i en ny rapport.

Konsten att upphandla konst

Att upphandla konst är sannerligen en konst. Många gånger sköts inköp av offentlig konst av personer med konstkompetens men utan upphandlingserfarenhet.
– I bästa fall kan de få stöd av upphandlare med formalia, konstaterar Amanda Creutzer, Upphandlingsbryggan, som står med en fot i båda världar.

Vill veta hur LOV-brott stoppas

Konkurrensverket har fått i uppdrag att utreda hur kriminella leverantörer kan utestängas från valfrihetssystemen i kommuner och regioner. Förslagen ska redovisas i december.

De får stöd för forskning

Motstridiga värderingar, miljömässig hållbarhet och jämställdhet. Det är ämnena för de tre forskningsprojekt inom upphandling som beviljas bidrag av Konkurrensverket i år.

Vill se långa beredskapsavtal

Det är rimligt att beredskapsavtal tillåts vara längre än upphandlingslagstiftningen säger. Det är en av slutsatserna i en analys beställd av Konkurrensverket.

Lediga jobb

Erfaren upphandlare

Vi söker en hållbarhetsstrateg!

MSB myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Upphandlare till MSB

MSB myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Inköpare till MSB

Senaste nyheterna

Ser risker med lagändring
Digg: Staten halkar efter inom AI
Konsten att upphandla konst
Vill veta hur LOV-brott stoppas
De får stöd för forskning
Vill se långa beredskapsavtal
Sotare har avtal till pensionen
Erfaren upphandlare
Vi söker en hållbarhetsstrateg!
Helsingborg slopar “Poppe-krav”
Leder FMV i ny tid
Nytt stöd för hållbar upphandling
Så avslöjar du AI-bluffarna
Målkonflikter i offentlig upphandling – en balansakt i EU
Slottner bemöter Bolt-kritiken
Bygger assistent för upphandling
Standardiserade fordonskrav ger mer trafik för pengarna
Attendo slår tillbaka mot Västerås
Dubbla böter för Strängnäs
Nacka: Vi har visst valfrihet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Upphandla för rikets säkerhet

Det moderna samhället är sårbart. Den nya säkerhetsskyddslagen gör att du som upphandlare måste analysera och ta hänsyn till nya typer av risker. Viktor Robertson, advokat med specialisering mot frågor som rör säkerhetsskyddslagstiftningen leder en populär utbildning som lär ut just detta.

Mest visade inlägg

  • Vill se långa beredskapsavtal
  • Sotare har avtal till pensionen
  • De får stöd för forskning
  • Ser risker med lagändring
  • Slottner bemöter Bolt-kritiken
  • Leder FMV i ny tid
  • Digg: Staten halkar efter inom AI
  • Vill veta hur LOV-brott stoppas
  • Så avslöjar du AI-bluffarna
  • Konsten att upphandla konst

Läsarnas åsikter

Gammal i gamet : Sotare har avtal till pensionen
Absolut ingen orsak till att bryta mot LOU! Det borde ha framgått tidigare och tydligare i artikeln och i rubriken.
Michael Harvey : Slottner bemöter Bolt-kritiken
Det verkar som om allehanda aktivism inför den stundande valrörelsen redan nu börjar göra sig gällande... Temat som då dyker…
Nikko : Trendbrott med ”Stora hyr”
Det är maffia kontrakt. Hoppas ärliga politiker ändrar det snart.
Nasar Khan : Slottner bemöter Bolt-kritiken
I praktiken är det alltför enkelt att runda dagens regelverk. Ett företag kan lägga anbud genom ett nystartat bolag och…
Anita Lundgren : Dyrt för kommunen med familjeaffär
Hej! Förskräckligt rent ut sagt!
enblåman : ”Från pärm till skärm”
Vi ser med tillförsikt fram emot resultatet av detta arbete. Det är viktigt att man inte fastnar i detaljer. https://www.svt.se/nyheter/granskning/ugs-reporter-om-felaktigheterna-i-minstrarnas-cvn-klart-det-har-betydelse
Armi Rousu : Många bollar i luften för baskettränaren på upphandlingsavdelningen
Vilken klockren beskrivning av Erika ❤️
Jonte : Backa inte – ställ krav på oss!
Man undrar hur representativ denna ståndpunkt är för branschen som helhet..? Inte speciellt om jag får gissa! Sanningen är ju…
Marianne Hammarström : Skanskas låga pris godkänns
Håller med Anna. Det är ett skämt för oss upphandlare också. Varför ska vi lägga tid på att utredda om…
Monica : Mössan på med kommunala köp
Är detta verkligen något en kommun ska ägna sig åt? Fint syfte såklart men är det en kommunal angelägenhet att…
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Mångfald och AI trendar på Anbudsdagen

Vill du veta hur du undviker onödiga anbudsmissar och hur AI kan underlätta i anbudsprocessen? Är du dessutom nyfiken på hur kulturell mångfald är något du kan dra nytta av i anbudsarbetet? På Anbudsdagen den 14 oktober på Bygget i Stockholm samlas leverantörer från hela Sverige till en heldag för att lyssna till experter som delar med sig av tips och insikter för att göra fler och bättre offentliga affärer.

Aktuella utbildningar

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupnings­kurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • AI för upphandlare | 19 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025

Få vårt nyhetsbrev

Håll dig informerad om de senaste nyheterna inom offentlig upphandling! Prenumerera på Upphandling24:s kostnadsfria nyhetsbrev.

Prenumerera, nyhetsbrev
Typ av verksamhet *
Specialområde *
Jag godkänner att mina uppgifter lagras (integritespolicy) *

RSS Analyser från Inköpsrådet

Om Upphandling24

Upphandling24 ges ut av PMP Public Media Partner AB. Ansvarig utgivare: Bo Nordlin

Kontaktuppgifter

Adress: Upphandling24, Tegnérgatan 39, 111 61 Stockholm

Länkar

Personuppgiftspolicy »
Prenumerera på nyhetsbrev »
Annonsera »