Remisstiden går ut den 1 februari och i de första remissvaren som kommit in till Regeringskansliet finns en hel del invändningar från kommuner och myndigheter.
Kommuner som Malmö och Sundsvall går emot förslaget att slopa nuvarande beloppsgräns på 100 000 kronor för att dokumentera direktupphandlingar.
”Vi förstår inte hur förslaget kan bedömas vara en förenkling, eftersom vi ser det rakt motsatta. Till exempel ser vi en svårighet för en upphandlande myndighet att veta vilken dokumentation som är tillräcklig för att uppnå kravet. Kontrollbehovet riskerar att bli mycket omfattande”, skriver Sundsvalls kommun i sitt yttrande.
Malmö stad instämmer i resonemanget:
”Utredningens uppfattning att dokumentation av upphandlingar av mindre värde inte behöver vara särskilt omfattande överensstämmer inte med skyldigheten att dokumentera tillräckligt för att motivera myndighetens beslut under upphandlingens samtliga skeden. Nuvarande gräns på 100 000 kronor är en välavvägd nivå för att markera sådan betydelse.”
Även förslaget om ett processkostnadsansvar – där förlorande part vid en överprövning ska stå för vinnande parts domstolskostnader – får kritik från flera remissinstanser.
Malmö stad håller med om att färre domstolsprocesser kan bli en positiv effekt, men tycker att nackdelarna överväger.
En negativ effekt kan enligt Malmö stad bli att ett processkostnadsansvar hämmar viljan att driva processer för att få prejudikat och att det leder till ökad osäkerhet om hur lagstiftningen ska tillämpas.
Migrationsverket och Sundsvalls kommun säger nej till förändringen utifrån att det skulle missgynna små och medelstora företag med sämre ekonomiska förutsättningar.
Även positiva röster som SKL och Göteborgs Stad pekar på risker med att införa processkostnadsansvar. En sådan risk är enligt SKL ökad ”juridifiering” av upphandlingar med mindre benägenhet att exempelvis använda förhandlat förfarande för att minska risken för rättegångskostnader.
Göteborgs Stad tillägger dock att försäkringslösningar som täcker juridiska kostnader kan minska riskerna för att upphandlande myndigheter avstår från att pröva nya, kreativa upphandlingsmodeller.
Både SKL och Göteborgs stad efterlyser tydliga skrivningar i ny lagstiftning för att komma bort från nuvarande rättspraxis med den så kallade Fideliadomen, som ger enbart leverantörer som får rätt vid överprövning rätt till skadestånd för processkostnader.
Förslaget om en ansökningsavgift för att överpröva tilldelningsbeslut får stöd från något fler remissinstanser, exempelvis Naturvårdsverket, Göteborgs Stad och Malmö stad.
SKL ställer sig dock starkt frågande till om en avgift så låg som 7 500 kronor verkligen kan ha någon avhållande effekt och pekar på att det knappast blir fallet för ”strategiska överprövningar” där befintlig leverantör förlorar en upphandling och begär överprövning för att kunna leverera även under överprövningstiden.
SKL och Nacka kommun vill i stället se en ansökningsavgift som tar hänsyn till kontraktsvärdet. SKL påpekar att det är en modell som används i flera europeiska länder och Nacka kommun ser en avgift motsvarande en procent av kontraktsvärdet som ett alternativ till en fast avgift.
Migrationsverket är negativ till en avgift och riktar in sig på att det skulle drabba små leverantörers rättigheter i en upphandlingsprocess.
Förslaget om täckningsköp – som ett sätt att hålla verksamheten igång genom direktupphandling under pågående överprövning – får ett förhållandevis brett stöd.
Göteborgs Stad ser dock risker med att en sådan bestämmelse kan bli verkningslös om den inte kompletteras med en tydlig beräkningsmodell som ger rätt i upphandlingsdokument att reglera eventuella framtida täckningsköp.
SKL framhåller i sitt remissvar även att direktupphandlingsgränsen bör höjas rejält med den norska nivån på 1,1 miljoner kronor som lämpligt riktmärke samt att ny lagstiftning måste kompletteras med att domstolarna ges ökade resurser.
I gengäld bör krav ställas på domstolarna om tydligare förtur för överprövningsmål och tidsplaner för dess handläggning, enligt SKL.
Sammantaget är ändå SKL nöjd med Förenklingsutredningen.
–Vi har under lång tid påpekat att det behövs ett enklare regelverk för upphandling. Därför är det bra att utredningen nu presenterar förslag som kan bidra till bättre möjligheter att genomföra upphandlingar. Det gynnar både våra medlemmar och invånarna, kommenterar SKL-ordföranden Lena Micko.
Ett svalare betyg delas ut från Nacka kommun där kommunalrådet Mats Gerdau sammanfattar det hela med att förslagen inte är tillräckliga för att nå målet om en enklare och flexiblare lagstiftning.
Utredarnas inriktning har varit att ny lagstiftning ska gälla från den 1 juli i år, men det är en tidsplan som flera upphandlade myndigheter bedömer som orealistisk.
