Röster om trenderna 2020

Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket presenterade statistiken igår.

Här är frågorna som kommenteras nedan genom mejlsvar:

1/ Hur förklarar du trenden med fler anbud (från 4,1 per upphandling 2017 till 4,9 ifjol)?

2/ Vad kan ligga bakom att klagande part når framgång i färre överprövningsmål (vart nionde 2020 jämfört med var sjätte 2019)?

3/ Vad ser du i övrigt i statistiken för 2020 som sticker ut?

Inger Ek, generaldirektör på Upphandlingsmyndigheten:

1/ ”Det stadigt ökande intresset för att delta i upphandlingar ser jag som ett resultat av det långsiktiga arbete som upphandlande myndigheter, leverantörer, branschorganisationer, regeringen och andra aktörer bedrivit för att lyfta fram möjligheterna utan att blunda för utmaningarna. Det har ökat förtroendet för den offentliga affären och gör att det idag lämnas fler anbud.”

2/ ”Det är en stor förändring. Det är svårt att säga vad den beror på och om det är en bestående förändring. Det ska därför bli intressant att följa utvecklingen.”

3/ ”Det är intressant att det sker så få och små förändringar i statistiken trots en skakig omvärld. En förändring är att antalet upphandlingar minskar något. Under första pandemiåret, som är den tid statistiken omfattar, genomfördes sannolikt många inköp med så kallad ”synnerlig brådska”. Det betyder att inköp i särskilda situationer, som en pandemi eller den tidigare flyktingkrisen, kan göras direkt utan annonsering. Eftersom dessa inköp inte upphandlas via annonsering syns de heller inte i statistiken som vi tar fram.”

Andrea Sundstrand, docent i offentlig rätt vid Stockholms universitet:

1/  ”Det kan vara en Corona-effekt där små företag har sett sig tvungna att söka nya marknader och då upptäckt den offentliga marknaden. Det är i så fall positivt, eftersom små och medelstora företag ofta levererar bra kvalitet vilket ger ett större utbud för upphandlarna.”

2/ ”Svårt att gissa, det kan handla om att den offentliga upphandlingen har dragit till sig oseriösa konsulter som rekommenderar överprövning även i fall som inte kan få framgång, av ekonomisk vinning eller av okunskap.”

3/ ”Det är positivt att andelen upphandlade ramavtal ökar. Ramavtal underlättar för bägge avtalsparter, de ger säkra leveranser för myndigheter och trygga inkomster för leverantörer i orostider.”

Åsa Edman, chefsjurist på Adda.

1/ ”Det är en trend som håller i sig sedan 2018. Min bedömning är att offentlig sektor blivit en bättre och attraktivare kund.”

2/ ”Jag tror att offentliga Sverige blivit bättre både på att upphandla och följa lagen. Andelen överprövningar ökar återigen efter ett par år i nedåtgående. Kanske är det den tuffare konkurrensen i upphandlingarna som leder till fler överprövningar? Det är intressant att statistiken visar att klagande leverantörer vinner allt färre överprövningar. Samtidigt är de siffrorna lite sorgliga. Jag hade önskat att anbudsgivaren – och i förekommande fall den upphandlande myndigheten – valt att i större omfattning lösa oenigheter utan att gå till domstol. Ett ökat antal överprövningar som får avslag innebär – enligt min mening – onödiga merkostnader för anbudsgivarna och det allmänna. I många fall har dessa överprövningar både försenat och fördyrat försörjningen av varor och tjänster till offentlig sektor.”

3/ ”Det är glädjande att intresset för kommunernas upphandlingar har ökat och att upphandlingar, där det bara förekommer en anbudsgivare, har minskat rejält under ett år (från 18 % till 14 %). Jag undrar om det inte hänger samman med att försörjningsfrågorna har fått en ökad vikt och större utrymme hos många kommuner.”

Anna Clara Törnvall Wittgren, chef för Statens inköpscentral:

1/ ”Vi (Kammarkollegiet/Statens inköpscentral) brukar inte ha ett problem med få anbud i våra upphandlingar och har därmed inte märkt någon större skillnad i antal anbud under 2020. Kanske har offentlig sektor under pandemin upplevts som en stabil och därmed mer attraktiv avtalspart. Vad man upphandlade och hur leverantörsmarknaden ser ut kan naturligtvis också ligga bakom ökningen.”

2/ ”Svårt att säga eller dra slutsatser om generellt. Återigen behöver man se på vilka upphandlingar som överprövades och vilka skäl som angavs. Var det kopplat till någon praxisförändring etc. och har det sedan omhändertagits av upphandlande myndigheter?”

3/ ”Ser inte att det är något som direkt sticker ut. Siffrorna visar ju på att upphandlings-Sverige är mycket diversifierat med en blandning av stora och små upphandlande myndigheter – inte minst när man ser till andelen icke-direktivstyrda upphandlingar. Omsättningen i offentlig upphandling verkar i stort upprätthållits under krisen även om de varor och tjänster offentlig sektor köpt kanske inte varit helt desamma.”

Kristoffer Sällfors, advokat vid Vinge med offentlig upphandling som specialisering

1/ ”Det beror givetvis på flera faktorer. Beställarna har, över lag, blivit mer affärsorienterade och värnar kommersiella hänsyn i större utsträckning än tidigare. Detta bidrar till ett ökat intresse från marknaden att ha offentliga köpare som kunder. En oro inför att konjunkturen kommer att vända ökar så klart också attraktiviteten hos de offentliga kontrakt som finns att tillgå. Detta gäller inte minst ramavtal som sträcker sig ett antal år fram i tiden. Därutöver tror och hoppas jag att fler aktörer har fått upp ögonen för den offentliga marknaden och de möjligheter som finns med offentlig upphandling.”

2/ ”Det finns nog flera anledningar till detta. Ett av skälen skulle kunna vara myndigheternas professionalisering och den robusthet i upphandlingar som det för med sig. Ett annat skäl kan vara att betydelsen av och striden om de offentliga kontrakten har blivit hårdare för leverantörskollektivet, vilket kan medföra att även svagare case tas till domstol.”

3/ ”Jag noterar med intresse att det sammantagna värdet av offentliga kontrakt ökar. Offentlig upphandling har en central roll i samhällsutvecklingen och det framgår inte minst av de enorma belopp som det är fråga om. Det är också intressant att antalet upphandlingsmål i domstolarna ökar. Det gläder mig att se att domstolarnas handläggningstid verkar vara inne i en positiv, alltså minskande, trend. Det gynnar alla som berörs av offentlig upphandling.”

Karin Peedu, upphandlingsstrateg på SKR:

1/ ”Det är oerhört positivt. Det lyftes tidigare kritik mot upphandlande myndigheter när vi såg en minskning i antal anbud, med sedan 2017 ser vi nu en stabil uppåtgående trend. Det kan innebära att fler upptäckt det offentliga som kund, flera kommuner och regioner arbetar aktivt med innovationsupphandling där de bland annat arbetar mot att nå ut till nya leverantörer. Att leverantörerna fortsätter att lämna anbud till offentlig sektor tyder även på att det offentliga är en attraktiv kund.”

2/ ”En tolkning kan självfallet vara att upphandlande myndigheter har ökat sin formella kompetens. Samtidigt ser vi en ökning av innovationsupphandling och nya hållbarhetskrav vilket ibland kan utmana den formella processen, men även här tycks de upphandlande myndigheterna hamna rätt. Det kan även vara så att de upphandlande myndigheterna samverkar mer och använder nationella ramavtal, vilket möjliggör mer resurser till varje upphandling.”

3/ ”Det märkliga är att handläggningstiden i förvaltningsrätt för de mål som inte prövas, utan avvisas eller avskrivs, har handläggningstiden ökat (från 1 mån till 1,6 mån). Trots att handläggningstiden för mål som prövas i sak har minskat något, är den alltjämt för lång, genomsnittstid för prövning i två instanser är 8,2 månader.  Under denna tid stoppas kommuner och regionernas verksamheter upp och det skapar både stora olägenheter och kostnader.”