Skip to content
  • Om oss
  • Kontakta oss
  • Nyhetsbrev
  • Annonsera
Upphandling24
  • Nyheter
    • Debatt
    • Expertsvar
    • LOU
    • Nya LOU
    • Förvaltningsrätten
    • Direktupphandling
    • Överprövning
    • Ramavtal
    • Juridisk krönika
    • Rättsfallsanalys
  • Karriär
    • Lönestatistik
    • Lediga jobb
    • Platsannonsera
    • Student
    • Utbildningar
  • Konferens
  • Utbildning
  • Nätverk
    • Upphandlare
    • Avtalsuppföljning
    • Entreprenadupphandlare
    • IT-upphandlare
  • Om oss
    • Om oss
    • Kontakta oss
    • Nyhetsbrev
  • Annonsera
    • Platsannonsera
    • Annonsera

Så får du hjärnkoll på ditt ledarskap

Karriär Det går att genomföra förändring utan att skapa onödig oro – om man har koll på hur hjärnan fungerar, skriver CIO Sweden. Här kommer tips från Eva Hamboldt, expert på neuroledarskap.

| 2020-01-17
Eva Hamboldt
Eva Hamboldt har en fil kand i kommunikationsvetenskap och beteendevetenskap – och en mastersexamen i neuroledarskap från Neuroleadership Institute i New York. Foto: Lars Södergran

Det är stormöte på gång, och paniken sprider sig på avdelningen. Det luktar förändring, omorganisation, kanske uppsägning? Alla hotklockor ringer, ångestnivån stiger och arbetet stannar av …

Det är naturligt att människor känner sig obekväma vid organisationsförändringar. Men det går att genomföra förändring på ett sätt som inte skapar onödig oro – om man har koll på hur hjärnan fungerar. Det menar ledarskapstränaren Eva Hamboldt, som har studerat neuroledarskap – läran om hur man leder människor på ett ”hjärnsmart” sätt.

– Inom neuroledarskapet tittar man på hur vi kan optimera hjärnan, för att bli bättre beslutsfattare och ledare, säger hon. – Det handlar om förmågan att relatera till andra människor, samverka och kommunicera. Och om att hantera förändringar.

Neuroledarskapet, menar Eva Hamboldt, ger oss möjlighet att arbeta mer ”mänskligt”, genom att ta hänsyn till hur våra hjärnor fungerar – vilket inte skiljer sig nämnvärt från hur de fungerade för 40 000 år sedan. När vi känner ångest inför förändring är det uråldriga mekanismer som sätter in. Våra reaktioner sker undermedvetet, och hjärnans mål med dem är alltid att skydda oss!

– Vår hjärna är en överlevnadsmaskin som behöver förstå vad som händer för att kunna skydda oss från hot eller greppa möjligheter. Det är därför den är känslig för allt som avviker från det vanliga mönstret. Det är per automatik hotfullt, säger hon.

Hjärnan tolkar hot och möjligheter

Hjärnan är ständigt sysselsatt med att tolka omgivningen. Det kan gälla så små saker som att någon gör en min vi inte känner igen, det kan framkalla tankar som: ”Tycker hon inte om mig längre? Sa jag något dumt? Uppfattas jag som inkompetent nu…?”. Hjärnan gör bara sitt jobb, att hela tiden minimera hot och maximera det som gör oss gott.

– Så när det går rykten på jobbet om omorganisation eller neddragningar, då kan du tänka dig hur hjärnan reagerar. Om du hintar på ett möte om att du hört något, men inte kan berätta mer just nu, då triggar du igång alla försvarsmekanismer hos kollegorna.

Är det fight, flight och freeze som man brukar tala om?

– Ja, precis, vi går till attack, eller flyr, eller blir paralyserade. Det är inte rationellt på arbetet, men de hjälpte oss när vi levde i grottor och hotades av vilda djur.

Intressant är att den del av hjärnan som hanterar hot är betydligt mer utvecklad än den som hanterar belöningssystemet.

– Det finns fem gånger fler nervkretsar som aktiveras i hotsystemet, vilket gör att vi i regel upplever världen hotfull fem gånger oftare än belönande, säger Eva Hamboldt.

När vår urgamla hjärna försöker omtolka intryck, tolkar den allt som hot mot överlevnaden. Du som chef kanske vet vad du kommer att tjäna på förändringen och har lättare att vara glad och motiverad. För medarbetaren kan det bli provocerande.

– För den som själv känner obehag och har fullt upp med att förhålla sig till alla upplevda hot, blir andras glädje eller käcka tillrop ytterligare ett hot. ”Jag känner mig helt oinspirerad, ska jag behöva vara glad nu också?”. Det skapar ofta konflikter på arbetsplatsen.

Utgår från SCARF-modellen

När Eva Hamboldt arbetar med förändringsprocesser utgår hon från hjärnans behov av att veta varför och hur, i stället för vad. Att det är viktigt att tala om varför vi gör förändringen och hur den kommer att påverka, alltså.

– Vad är lätt att prata om, men jag behöver förstå varför, och vad det innebär för mig. För att bli motiverad och engagerad måste förändringen koppla till personlig relevans – what’s in it for me? Då blir jag nyfiken och motiverad att öppna upp och ta in det nya.

Ett problem är att ledningen ofta har jobbat länge med förändringen, och hunnit vänja sig. Sedan ska allt plötsligt hända snabbt men de anställda ges inte tid att bearbeta det nya.

Inom neuroledarskap betonas kopplingen mellan sociala och känslomässiga behov – och vikten av att dessa är tillgodosedda. Man talar om SCARF-modellen (se nedan), vilket står för status, certainty, autonomy, relatedness och fairness – status, visshet, självständighet, samhörighet och rättvisa – och konstaterar att samtliga dessa basala behov hotas när det är förändringar på gång på jobbet.

Som ledare är det viktigt att väga in dem alla när man driver en förändring. En god idé är att helt enkelt utgå från sig själv.

– Hur blir du själv påverkad i en förändring; när blir du engagerad och motiverad och kan ta till dig den och när är det tvärtom? Reflektera! Hur reagerar du när andra är oroliga? Det är bra att träna på olika situationer och att hitta handlingsstrategier.

Vill se ett mänskligare arbetsliv

Att inse att vi alla är sårbara och sköra innerst inne, är en bra början. Att visa din egen sårbarhet är ännu bättre. Tillit i en grupp skapas mycket utifrån hur ledaren agerar.

– Kan du erkänna för din grupp att du också blir rädd och osäker när saker händer som du inte förstår, stärker du gruppen. Du måste våga ta första steget, säger Eva Hamboldt.

Hon tycker att det talas för lite om sårbarhet och rädsla i arbetslivet.

– Många jag möter trivs inte på jobbet. Det kan vara att jobbet är stressfyllt, att de nästan håller på att jobba ihjäl sig eller att organisationen upplevs som omänsklig. Vissa är faktiskt rädda för andra människor på arbetet, kanske vågar de inte möta sig själva heller.

Att göra arbetslivet mer mänskligt är en viktig drivkraft för Eva Hamboldt.

– Jag vill vara delaktig i ett paradigmskifte och skapa ett mänskligare samhälle, med mänskligare organisationer. Och jag vill normalisera den mänskliga naturens sårbarhet. Så att vi kan vara hela människor, som är samma på jobbet som privat.

Målet är inte bara att vi ska vara trygga, utan även känna lust, glädje och motivation.

Hur kan man känna lust i förändring?

– Som ledare har du en viktig roll här. Om någon verkar stressad eller förvirrad, så sätt dig ned med den personen och samtala om förändringen, prata om hur han eller hon skulle vilja ha det. Hur ser personens drömscenario ut?

– Det är också bra när du har information som ledningen inte vill att du för vidare. Du kan ändå lyssna in personen och göra upp en mental plan för denne, baserat på det du vet. Finns ett specifikt behov, lyssna in det, och prata om framtida potentiella arbetsuppgifter.

Och om personen sätter sig på tvären?

– Lyssna in det också. Även om personen kanske väljer att byta jobb. Alla kan inte vilja vara med på en förändring.


Detta är SCARF-modellen

Inom neuroledarskapet talar man talar om SCARF: status, certainty, autonomy, relatedness & fairness – status, visshet, självständighet, samhörighet och rättvisa. Urhjärnan vill ha alla dessa känslomässiga och sociala behov till­godosedda, men i förändring hotas de.

STATUS. Vid förändring hotas statusen ofta direkt. Vad händer med min roll i gruppen, i organisationen? Här triggas en stark hotrespons och vi hamnar lätt i affekt, enligt Eva Hamboldt.

– Vi människor har alltid levt i grupper, och varit medvetna om vår plats i dem, vår ”status”. Vi har behövt varandra för skydd, närhet och värme. Hög status-individer har haft bättre hälsa och längre liv. Den kunskapen är inbyggd i vårt dna.

CERTAINTY. För att vi ska känna oss trygga behöver hjärnan skapa strukturer och förutsägbarhet. Det är därför vi gärna kategoriserar. Förändring bryter förutsägbarheten, och vårt behov av visshet hotas. Därför är det viktigt att infor­mera – även om man inte har något att säga.

– Berätta då att du inte har något att säga! Det är helt rätt – och möter behovet av kontroll.

AUTONOMY. När vi vet vad som händer har vi en känsla kontroll och handlingsfrihet, autonomi. Förlorar vi den känslan kan det få allvarliga konsekvenser, som ångest eller apati. Det är ännu ett skäl till att det är viktigt att informera.

– Vissa ”checkar ut” mentalt och tappar känslan av delaktighet eftersom det ändå inte går att påverka. Andra börjar ”köra sitt eget race”. Att bara få tycka till kan be­tyda mycket.

– Att få uttrycka känslor och åsikter, att kunna påverka lite eller åtminstone blir lyssnad på, är viktigt. Och det höjer känslan av status.

RELATEDNESS. Att känna delaktighet och tillhöra ett sammanhang är en förutsättning för att må bra. Att vara trygg och känna tillit. I förändring kan relationer gå förlorade – hur blir det nu?

FAIRNESS. Slutligen måste vårt behov av rätt­visa tillgodoses. Om förändringen inte går rätt till, hur kan man då lita på kontexten? Även de som älskar förändringar uppskattar rättvisa.

SCARF-modellen skapades av David Rock, grundaren av Neuroleadership Institute.

Av: Elin Dunås
elin@newearthmedia.se

Läs mer: KarriärKarriärnyheter

Redaktionen

red@uh24.se

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler nyheter

Baxar undantagsförslag vidare

Trots allvarlig kritik från Konkurrensverket går regeringen vidare med förslaget om utökade möjligheter till undantag inom försvars- och säkerhetsområdet. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli.

”Ta ansvar för uttjänt IT”

Inköpare måste ta större ansvar för problemen som uttjänta IT-produkter orsakar i utsatta områden över hela världen. Det anser TCO Development som nu godkänt två insamlingsföretag som uppfyller sociala och miljömässiga krav.

Riksbanken utreder oegentligheter

Det finns misstänkta oegentligheter i relationen mellan Riksbanken och en leverantör. Efter en visselblåsning och utredning har frågat nu nått Riksbankens personalansvarsnämnd.

Tar klivet till näringslivet

Karriär

I mitten av maj lämnar Katarina Appelqvist jobbet som inköpschef i Kungsbacka för att bygga upp konsultföretaget B3 Upphandlings nysatsning på Västkusten. ”Det känns både läskigt och superhärligt när kartan inte är ritad”, säger hon.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet.

Rundabord med sikte på ny strategi

Regeringen vill stöpa om den nationella upphandlingsstrategin till en mer praktiskt inriktad handlingsplan. Särskild vikt läggs på ökad konkurrens och att stötta offentliga inköpsorganisationer.

Lisa Hörnström

Vill skingra ”Hamburg-dimman”

Risken för att trampa över upphandlingslagarna får kommuner att tveka om samverkan med andra kommuner. Det framgår av en analys från Statskontoret, som vill att Upphandlingsmyndigheten, UHM, stärker stöd och vägledning på området.

Lediga jobb

Chef till Skolverkets inköps- och upphandlingsenhet

Upphandlare till Stockholms universitet

  • Upphandlingscontroller till Uppsala universitet
  • Upphandlingsrådgivare till Riksbanken
  • Senior upphandlare med inriktning IT till statens inköpscentral
  • Förvaltare till Statens inköpscentral
  • Upphandlare till Norrköpings kommun
  • Strateg – försörjningsberedskap Region Gotland
  • Upphandlingskoordinator till Sollentuna kommun
  • SVT söker strategisk inköpare
  • Strategisk upphandlare till Jämtkraft
  • Familjebostäder söker Strategisk inköpare
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig skriva bättre avtal

Avtalet är kärnan i affären och avtalsrätten i sig regleras inte i LOU. Därför är det viktigt att du som upphandlare sätter dig in i hur du formulerar korrekta avtal och vad du bör tänka på för att säkerställa en bra affär.

Senaste nyheterna

Baxar undantagsförslag vidareBaxar undantagsförslag vidare
”Ta ansvar för uttjänt IT””Ta ansvar för uttjänt IT”
Riksbanken utreder oegentligheterRiksbanken utreder oegentligheter
Tar klivet till näringslivetTar klivet till näringslivet
Rundabord med sikte på ny strategiRundabord med sikte på ny strategi
Vill skingra ”Hamburg-dimman”Vill skingra ”Hamburg-dimman”
”Tjäna på effektiva konsultinköp””Tjäna på effektiva konsultinköp”
Stärker transporterna med nytt avtalStärker transporterna med nytt avtal
ANNONS FRÅN AFF

Ordning och reda på avtalen

Det är viktigt att avtalen är likartade för att alla ska förstå dem, då blir det mindre risk för olika tolkningar och missförstånd. Då blir det mindre risk för olika tolkningar och missförstånd. Man kan helt enkelt fokusera på annat än olika avtalsformuleringar.

Senaste kommentarerna

  • Alla mot TrafikverketÄntligen händer något mot det självgoda och inkompetenta Trafikverket. Vilket annat bolag skulle försämra komforten för sina resenärer? Det räcker...
  • Sista chansen för löneenkätenHej, den publicerades de 14 februari. Läs mer här: https://upphandling24.se/sa-mycket-tjanar-upphandlare-2023/
  • Sista chansen för löneenkätenHejsan, Vecka 8 har passerat så jag undrar när årets statistik presenteras?
  • Fiskburgare i topp i jakt på matsvinnVilket utmärkt exempel på hållbarhetstänk. Bravo!
  • Sju firar tioBra jobbat, Anders!

Aktuella utbildningar

  • Kvalificerad IT-upphandlare | 29-30 mars 2023 FULLBOKAD
  • LOU på två dagar | 19-20 april 2023
  • Ramavtal – fördjupnings­kurs | 3 maj 2023
  • Hållbar upphandling | 10 maj 2023
  • Leda upphandlingar effektivt | 11 maj 2023
  • Anbuds­utvärdering | 18 oktober 2023
  • Agil upphandling | 19 oktober 2023
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 25-26 oktober 2023
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2023
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Hösten 2023
  • Praktisk avtalsrätt inom LOU och LUF | Hösten 2023
  • Förhandling som redskap inom offentlig upphandling | Hösten 2023
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lägg inte avtalet i byrålådan!

Likväl som du gör upphandlingar måste du jobba aktivt med uppföljningar av avtal, det är en viktig byggsten i en verksamhet och något som måste prioriteras menar Petra Rantzow, expert på avtalsförvaltning och kursledare på Upphandling24.

ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Utnyttja möjligheten att förhandla

Möjligheterna att förhandla inom offentlig upphandling är större än de flesta tror och ger oftast en bättre affär. Men det krävs kunskap i regelverket och i hur du praktiskt går till väga för att förhandla framgångsrikt. Petra Rantzow lär ut sina bästa tips.

Få vårt nyhetsbrev

Håll dig informerad om de senaste nyheterna inom offentlig upphandling! Prenumerera på Upphandling24:s kostnadsfria nyhetsbrev.

Prenumerera, nyhetsbrev
Typ av verksamhet *
Specialområde
Jag godkänner att mina uppgifter lagras (integritespolicy) *

RSS Analyser från Inköpsrådet

  • Vad omfattas egentligen av sekretess?
  • Dialogmöten höjer konstens kvalitet
  • Då ska ska-kraven vara uppfyllda
  • Det positiva med överprövning
  • Några betalar men ingen kan uteslutas
  • Bevis för onormalt lågt pris i anbud
  • Intervallutvärderingens sista suck
  • Medvetet oförstående eller okunniga?
  • Hittade vägen till nya normer
  • Förutsättningar för prisavdrag

Om Upphandling24

Upphandling24 ges ut av PMP Public Media Partner AB. Ansvarig utgivare: Helle Kierkegaard

Kontaktuppgifter

Postadress: Upphandling24, c/o Garamond, Mariebergsgatan 15, 112 19 Stockholm
Besöksadress: Tegnérgatan 39,  Stockholm

Länkar

Personuppgiftspolicy »
Prenumerera på nyhetsbrev »
Annonsera »