Sammanfattning
Den senaste statistiken för offentlig upphandling visar att antalet avbrutna upphandlingar ökar. Då den absoluta sekretessen upphör i och med avbrytandet blir frågan vilka anbudshandlingar som kan begäras ut. Särskilt intressant blir frågan då upphandlingen planeras att annonseras på nytt.
I målet konstateras att en enskild anbudsgivare under vissa omständigheter skulle kunna lida skada om uppgifter om dennes priser lämnas ut efter att en upphandling avbrutits med ambition att annonseras på nytt.
Fakta i målet
Region Uppsala upphandlade analysautomater. Efter att regionen meddelat att upphandlingen avbröts begärde Abbott Scandinavia ut anbudet från en annan anbudsgivare. När det gällde prisuppgifter i anbudet meddelade regionen ett avslagsbeslut den 9 oktober 2019 där uppgifter om prissummor för olika produktkategorier sekretessbelagts.
Regionen motiverade beslutet om sekretess utifrån 31 kap. 16 § offentlighets- och sekretesslagen, OSL, och att prisuppgifter kan avslöja en anbudsgivares anbudstaktik. Därmed gjorde regionen bedömningen att det fanns särskild anledning att anta att ett utlämnande kunde skada anbudsgivaren.
Abbot överklagade beslutet till Kammarrätten i Stockholm.
Domstolens bedömning
Kammarrätten hänvisar till förarbetena till 1980 års sekretesslag där det framkommer att det krävs någon speciell omständighet eller särskilda förhållanden som kan åberopas för att hemlighålla uppgifter enligt 31 kap. 16 § OSL. Däremot finns inget krav på mer ingående utredning.
Kammarrätten tar fasta på att anbudsgivaren hade begärt sekretess och fann inte skäl att ifrågasätta de skäl som anbudsgivaren framfört.
Det faktum att anbudsgivaren begärt sekretess samt att upphandlingen skulle komma att annonseras på nytt medför enligt kammarrätten att det fanns särskild anledning att anta att bolaget skulle kunna lida skada om uppgifterna lämnades ut. Överklagandet av regionens beslut avslogs därför.
Analys
Enligt 19 kap. 3 § OSL gäller absolut sekretess när det gäller innehåll i anbud under den tid en upphandling pågår. Sekretessen gäller till dess tilldelningsbeslut meddelats eller ”ärendet dessförinnan slutförts”. Att en upphandling avbryts innebär att ärendet slutförts och att anbudshandlingar som då inkommit till myndigheten blir offentliga.
Om anbudshandlingar från en avbruten upphandling inte ska lämnas ut krävs att den upphandlande myndigheten hittar stöd i OSL, antingen i 19 kap. 3 § som avser sekretess till skydd för det allmänna eller i 31 kap. 16 § som avser skydd för enskild.
I det aktuella målet kan konstateras att regionen endast motiverat sitt beslut med hänsyn till skydd för den aktuella anbudsgivaren och inte med hänsyn till skydd för regionen, till exempel att den kommande upphandlingen skulle kunna påverkas negativt av att prisuppgifter lämnas ut.
Tidigare praxis på området är något spretig, men generellt kan konstateras att domstolarna i en situation då en upphandling avbrutits varit mer benägna att hemlighålla uppgifter i anbud med stöd av 31 kap. 16 § OSL.
Det har också betydelse vilken typ av uppgifter som begärs sekretessbelagda när det gäller vilket lagstöd som kan åberopas. Just avseende prisuppgifter är det troligtvis mer rimligt att hänvisa till just den enskilda anbudsgivaren och dennes pristaktiska överväganden. Möjligen skulle sekretess även kunna göras gällande av den upphandlande myndigheten för prisuppgifter, exempelvis om ett utlämnande innebär att priserna i nästa upphandling drivs upp.
Om begärda anbudshandlingar i stället rör andra delar av ett anbud, såsom tekniska beskrivning av tjänster eller produkter, kan det kanske finnas mindre möjligheter att åberopa även 19 kap. 3 § OSL med hänsyn till att ett sådant utlämnande kan skada den upphandlande myndigheten.
Som leverantör är det alltså fortfarande viktigt att noga motivera varför vissa anbudshandlingar ska beläggas med sekretess.
Målnummer och domstol
Kammarrätten i Stockholms dom den 10 januari 2020 i mål nummer 7964-19.
