Företagarna kommenterar nu regeringens förslag om att alla upphandlande myndigheter måste ställa vissa arbetsrättsliga villkor om det behövs. De obligatoriska villkoren avser lön, semester, arbetstid, försäkringar och tjänstepension.
Enligt Företagarnas tolkning av de nya reglerna blir det upp till den upphandlande myndigheten, exempelvis den enskilda kommunen, att efter samråd med arbetsmarknadens parter avgöra vilket av alla 685 centrala kollektivavtal som ska tillämpas i den specifika upphandlingen, och vilka villkor som ska gälla. Företagarna ser därför stora praktiska och administrativa utmaningar för både företag utan kollektivavtal och upphandlande myndigheter att hantera det föreslagna systemet.
De pekar på att det ofta kan finnas flera kollektivavtal som är tillämpliga på ett och samma slags arbete. Därför menar de att det finns uppenbar risk för att olika upphandlande myndigheter då kommer att välja olika kollektivavtal för samma typ av arbete.
Företagarna anser att det i praktiken innebär omöjliga utmaningar för företag som deltar i upphandlingar hos olika upphandlande myndigheter.
– Det säger sig självt att ett företag inte kan ändra villkoren för sina anställda beroende på vilket upphandlat kontrakt som ska utföras. Ska exempelvis ett företag med anställda som jobbar några timmar i veckan i kommun X och några timmar i veckan i kommun Y ha olika arbetsvillkor för detta, säger Företagarnas upphandlingsexpert, Ulrica Dyrke.
Företagarna pekar vidare på att förslaget tillåter att företag som är anslutna till andra tillämpliga kollektivavtal, som innehåller andra villkor, hänvisar till dem i en upphandling. Företagarna anser att en sådan hantering är rimlig och nödvändig. Vidare menar de att även företag som står utanför kollektivavtal, av likabehandlingsskäl, kunna åberopa att de uppfyller arbetsvillkor i nivå med andra tillämpliga kollektivavtal.
– Det viktiga måste vara att garantera schyssta arbetsvillkor – och det gör man med en sådan modell. Eftersom alla kollektivavtal anses likvärdiga, så måste det rimligen anses tillräckligt att ha villkor som ligger i linje med något av dem – oavsett om man är ansluten till kollektivavtal eller inte, säger Ulrica Dyrke.
”Vidare menar de att även företag som står utanför kollektivavtal, av likabehandlingsskäl, kunna åberopa att de uppfyller arbetsvillkor i nivå med andra tillämpliga kollektivavtal.”
Skall upphandlande enheter börja bedöma vad som är schyssta villkor och kunna kollektivavtalen på marknaden? Det här kräver ju att man har med HR experter i en upphandling, vilket innebär mer resurser i upphandlingsprojekten och fördyrar upphandlingar. Låter också som att det kommer börja hagla överprövningar eftersom det kan strida mot likabehandlingsprincipen. Man behöver nog tänka en runda till.
Kanske någon form av ackreditering, att man har schyssta villkor fast man inte har kollektivavtal. Det går ju sätta upp en del grundparametrar för att man skall uppfylla en sådan ackreditering.
Gällande ”hårda kärnan” av villkor (lön, semestrar
m.m.), är inte de centrala kollektivavtalen inom en viss bransch, ganska lika? Det
borde i så fall ta udden av farhågan med ”stora praktiska problem” med att
välja vilket tillämpliga kollektivavtalen myndigheten ska hämta villkoren ifrån
(dvs, det spelar inte så stor roll).
Inom flera branscher skuljer sig lönevillkoren åt avsevärt inom närliggande avtal. I t.ex. byggbraanschen är det stor skillnad mellan Byggavtalet (Byggnads) och Väg & Ban-avtalet (SEKO) och gränsdragningen mellan dessa är inte okomplicerad
Det här är ett av förslagen som rimmar väl med ambitionen om att institutet offentlig upphandling måste förenklas, är det inte uppenbart?
Hej,
Det där med samma kärnvillkor i samma ”bransch” är inte givet. För att ta städtjänster som ett exempel, så har Almega exempelvis tecknat flera olika kollektivavtal avseende städning med Kommunal och med Fastighets m.fl. De olika Almega-kollektivavtalen har olika lägsta lönenivå och olika regler för t.ex. unga. Det finns dessutom andra
kollektivavtal för städtjänster tecknade av Vårdföretagarna, Samhallsförbundet, Byggindustrin, Svensk Handel m.fl. De kollektivavtalen har alla speciella avvikelser eftersom de utgår från sina specifika branscher. En övergripande fråga är då även vad som kan anses vara en ”bransch”… Det finns även andra
kollektivavtal för specifika städtjänster som inte har nivåer för månadslön, timlöner eller ackord i avtalen. Olika ersättningsmodeller för övertid och obekväm arbetstid etc förekommer även och olika städ-kollektivavtal har även olika upplägg av reglering beträffande arbetstid. Försäkringarna (som också ingår som obligatoriska villkor i lagförslaget) är i kollektivavtalen därtill paketerade på ett sätt som är mycket svårt att överblicka. I en sådan situation är det tyvärr långt ifrån givet vad det är som gäller. Kan ett företag som har tecknat eller annars följer exempelvis Svensk Handels städavtal accepteras i upphandlingar som utgår från Kommunals avtal, eller kommer de stängas ute alternativt tvingas följa logiken i Svensk Handels avtal?
Tyvärr finns det manga oklarheter och praktiska utmaningar att tackla. Hoppas detta kan ge en bild av problematiken.
Vänlig hälsning,
Ulrica Dyrke
Företagarna
Stort tack för svar! Med risk för att jag missförstått
något:
Det är möjligt att UM borde tillåta att företag som´står utanför kollektivavtal, åberopar grundvillkoren i något annat tillämpliga
kollektivavtal, än just det som myndigheten pekar ut i en upphandling. Men det skulle bli ohanterligt att följa upp för UM, som då verkligen måste sätta sig in i alla kollektivavtal, i uppföljningen. Möjligen kan UM (innan lagförslaget ev. träder
i kraft) peka på t.ex. 3 kollektivavtal, och att leverantör måste följa logiken i något av dem (dvs en kompromiss)? Gäller det städtjänster inom en kommun, kan UM utesluta Byggindustrins kollektivavtal för städtjänster, eller för den delen
Svensk handels (alltså för det fall anbudsgivaren står utanför kollektivavtal men hänvisar till att ”följa” ett av dem). UM bör heller inte peka på nivålösa avtal (då nås inte syftet, att säkerställa löner för städpersonal).
Försäkringar kan vi lämna därhän, enligt lagförslaget,
är det ju obligatoriskt endast efter en behövlighetsbedömning.
”Möjligen kan UM (innan lagförslaget ev. träder
i kraft) peka på t.ex. 3 kollektivavtal, och att leverantör måste följa logiken i något av dem (dvs en kompromiss)?”
Ska du på sådant sätt diskriminera anbudsgivare som är anslutna till ett annat, fjärde kollektivavtal?
Ett bättre alternativ hade varit att UM ställer krav på kollektivavtal eller -liknande villkor och samtidigt anger en miniminivå på ”den hårda kärnan” i kollektivavtalsvillkoren (lägsta lönenivå, minsta antal semesterdagar osv) som anbudsgivare behöver uppfylla för att få sitt anbud kvalificerat. Fast det förutsätter att man som upphandlare ska vara expert på samtliga kollektivavtal inom branschen och det är långt ifrån rimligt.
Nej, jag menar inte så som du skriver: Har anbudsgivaren kollektivavtal (vilket som helst som erkänns inom branschen), anses denne därigenom uppfylla kravet per se. Detta är opropblematiskt. Mitt förslag om 3 kollektivavtal, gäller för de som inte har kollektivavtal. Lagförslaget anger att UM får hämta villkoren från ETT kollektivavtal som anbudsgivare UTAN kollektivavtal ska uppfylla. Detta ifrågasätts bl.a. av Bemanningsföretagen, eftersom det kan leda till att att anbg måste anpassa sig efter olika UM:s preferenser om val kollektivavtal.
Innehavandet av kollektivavtal är i och för sig inte oproblematiskt pga de stora skillnaderna mellan olika kollektivavtal (KA) enligt Ulrika Dyrkes redovisning ovan. Likaså ditt förslag om vilka kollektivavtalsliknande villkor som anbudsgivare utan kollektivavtal ska leva efter för att anses vara kvalificerade: vilka 3 KA ska UM välja ut från den rådande ”kollektivavtalsdjungeln” inom städbranschen? Enligt min tolkning av LOU borde UM ställa krav på en ”hård kärna” som utgör en minsta gemensamma nämnare utifrån samtliga gällande KA.
Med ”oproblematiskt” menar jag bedömningen av om de arbetsrättsliga villkoren uppfylls: Anbudsgivaren behöver bara visa att de tecknat ett kollektivavtal inområdet (oaktat om de skiljer sig väldigt mycket), så anses anbudsgivaren uppfylla kravet, utifrån lagförslaget… Precis som du nämner, blir det oerhört svårt för myndigheter att ”extrahera” en hård kärna utifrån samtliga tillämpliga kollektivavtal inom området. Slutreplik:)