Public Insight, som erbjuder rådgivning på den offentliga marknaden, har kartlagt den offentliga sektorns inköp av lokalvårdstjänster 2020.
Sammanlagt gjorde 886 företag affärer för 7,2 miljarder kronor. Kommunerna stod för den största delen, 3,6 miljarder kronor. Regionerna handlade för 2 miljarder kronor och statliga sektorn för 1,5 miljarder kronor.
Största leverantör är franskägda Sodexo AB som sålde för drygt 1,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 22 procent av de totala inköpen. Tvåa är statliga Samhall AB följt av danska ISS Faciltiy Services AB.
Men enligt Matthias Lindholm, ordförande för branschorganisationen Städbranschen Sverige gör det stora fokuset på lägsta pris att många städföretag väljer bort offentliga upphandlingar.
– Vi anser att de offentliga upphandlarna behöver bli bättre på att ställa och utvärdera andra kriterier än pris samt att ifrågasätta alltför låga priser. Det som pågår just nu och har gjort i många år är att den offentliga marknaden dränerar städbranschen när de borde gå i bräschen för de seriösa städföretagen, säger Matthias Lindholm.
De tio största företagen inom lokalvård på den offentliga marknaden 2020, miljoner kronor
| Sodexo AB | 1 636,9 |
| Samhall Aktiebolag | 1 262,6 |
| ISS Facility Services AB | 1 027,6 |
| Förenade Service i Sverige AB | 484,6 |
| MIAB AB | 290,8 |
| MIAB Facility Services AB | 212,8 |
| Rengörare Näslund Aktiebolag | 176,8 |
| Teknostäd Aktiebolag | 174,7 |
| PMI Clean AB | 121,6 |
| Inspira Aktiebolag | 121,2 |
Kalle
Offentlig upphandling sätter inte priset utan det gör företagen själva!
jå
precis. håller fullständigt med Kalle. Entreprenörerna själva har också ett ansvar
Ulrica
Givetvis har entreprenörerna ett stort ansvar, de sätter priserna, men utvärderingsmodellen kan vara annat än lägsta pris. Det går att utvärdera enligt ”Bästa förhållande mellan pris och kvalitet”. Att ha med kvalitetskriterier i utvärderingen kan gynna anbudsgivare som exempelvis erbjuder Svanen-märkta tjänster eller annat som kan medföra mervärde för UM.
Per Johansson
Frågan är om det är valet av utvärderingsmodell eller valet av krav som gör skillnad. Om Svanen är ett mervärde så kan ju en leverantör vinna upphandlingen utan att uppfylla ”kravet” om leverantören pressar priset tillräckligt. Om Svanen är ett krav så får UM ”mervärdet” till lägsta marknadspris.
Micael
Precis, jag håller med Per, sätt mer poäng för andra kriterier än priset.
Johan Tejler
Jag som upphandlare och har ett mängd städupphandlingar bakom mig, har alltid mervärdesmodeller i upphandlingarna. En mix av bör- och ska krav är ett minimum för att göra den goda affären. Det som saknas ofta är också en regelbunden uppföljning av kontraktet. Om det sker mer regelbundet och efter vad som avtalats, så kommer det dränera bort oseriösa och seriösa kan på sikt också ta betalt för kvalitet och utveckling av tjänsterna.
Per Johansson
Mervärden är ju per definition något som är ”bra att ha” men som inte är nödvändigt. Det betyder att jag är beredd att avstå från mervärdet om priset är tillräckligt lågt. Många gånger, men naturligtvis inte alltid, är det då bättre att ställa krav på det som man anser är nödvändigt och anta anbudet som uppfyller det som är nödvändigt till lägsta pris.
Thomas
Tidigare kommentarer är inne på rätt spår. En kortsiktig förbättring är rätt utvärderingsmodell samt att i upphandlingsskedet ställa kritiska frågor och våga förkasta för låga anbud. Den stora lösningen är dock mer långsiktig. Det är att som UM anställa kompetenta resurser eller få hjälp av tredje part att noga följa upp sina avtal ordentligt. I avtalet behövs tydliga verktyg för uppföljning med en konsekvenstrappa vid avvikelser och gärna även morötter kopplat till detta. Sköts detta kommer priserna att stiga och de seriösa aktörerna att hitta tillbaka.