Offentliga upphandlingar är ett viktigt styrmedel för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning. Upphandlare behöver alltså utgå från att så många som möjligt ska kunna använda det som köps in.
Kollektivtrafiken i Stockholm är ett exempel där frågan om tillgänglighet löper som en röd tråd genom upphandlingsprocessen.
– För att vi ska lyckas måste vi ställa rätt krav från början när vi upphandlar och kraven ska gå att följa upp, säger Ditte Kahlström Jansson, utvecklingsstrateg för tillgänglighet på Trafikförvaltningen i Region Stockholm.
Hon poängterar vikten av att inkludera personer med funktionsnedsättning i processen, bland annat genom användartester i fullskalemodeller.
– Om inte funktionshindersrörelsen är delaktig i samband med upphandlingen finns en risk att vi gör felaktiga eller onödiga åtgärder.
Att driva ett tillgänglighetsarbete och ställa krav på tillgänglighet vid upphandling tar både tid och resurser, men det lönar sig.
– I längden blir det dyrare att ignorera tillgängligheten eftersom vi då måste åtgärda brister i efterhand, säger Ditte Kahlström Jansson.
Några exempel på de krav som ställs är att alla ska kunna köpa och aktivera biljetter för att åka kollektivt. Det ska också finnas taktila varnings- och ledstråk vid perrongkanten i tunnelbanan.
Likaså ska bussar ha låga insteg och särskilda platser för personer som använder rullstol eller rullator.
FAKTA/Myndigheten för delaktighet och Upphandlingsmyndigheten samarbetar om tillgänglighetskrav vid upphandlingar. Här finns en film som förklarar begreppet.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer