På uppdrag av Tillväxtanalys har Sofia Lundberg och Tom Madell, professorer vid Umeå universitet, undersökt om det är juridiskt möjligt och samhällsekonomiskt motiverat att använda upphandling för att nå en mer könsbalanserad företagsstruktur.
I rapporten har de bland annat tittat på hur LOU och LOV påverkar möjligheterna att skapa bättre förutsättningar för företag som ägs och drivs av kvinnor.
Slutsatsen är att upphandling i teorin och under specifika villkor kan användas för att skapa bättre förutsättningar för kvinnors företagande. Men i praktiken är det förenat med betydande begränsningar.
Upphandlingsregelverket är inriktat på att säkerställa öppen konkurrens, transparens och likabehandling. Därmed är det svårt att på ett juridiskt hållbart sätt rikta åtgärder direkt mot leverantörens ägarstruktur eller könssammansättning.
Enligt rapporten finns viss möjlighet att formulera krav och kriterier som indirekt kan bidra till ett mer jämställt näringsliv, exempelvis genom att påverka hur tjänster produceras eller levereras.
Men det finns sannolikt andra styrmedel som skatter, subventioner eller avgifter som är mer träffsäkra och kostnadseffektiva, enligt författarna.
“Upphandlingsregelverket är inriktat på att säkerställa öppen konkurrens, transparens och likabehandling. Därmed är det svårt att på ett juridiskt hållbart sätt rikta åtgärder direkt mot leverantörens ägarstruktur eller könssammansättning.”
Nästa gång kan man börja på kapitel 4 § 1 och § 2. Vad kostade den här slutsatsen för skattebetalarna?
Positiv särbehandling är tyvärr något positivt.
Fokusera på att följa upphandlingsprinciperna, fokusera på kvalitet och pris samt fokusera på att göra bra upphandlingsunderlag istället.