Gränsen för dokumentationsplikt – 100 000 kronor – eller den för direktupphandlingar – för närvarande 615 312 kronor – är det som striden gäller inför kommande lagförslag om en effektivare överprövning, där regeringen presenterat ett utkast.
Enligt regeringen borde det inte vara någon stor fråga. I motiveringen till att göra 100 000 kronor till gräns hävdar regeringen att de uppgifter som ska finnas med i en efterannons i allt väsentligt är sådana som redan omfattas av dokumentationsplikten.
”I det fall en upphandling ska dokumenteras torde det inte innebära något större merarbete att även publicera en efterannons.”, lyder analysen i utkastet till lagrådsremiss.
Konkurrensverket menar i sitt yttrande att regeringen tar för lättvindigt på frågan. Myndigheten har visserligen inget att invända mot en låg gräns som 100 000 kronor men tycker att konsekvensbeskrivningen och argumentationen kring för- och nackdelar har tydliga brister.
Flera myndigheter och organisationer är direkt negativa.
Upphandlingsmyndigheten har tidigare redovisat sin kritik och i delen gällande efterannonsering har SKR och Sveriges offentliga inköpare ett likalydande yttrande.
De båda organisationerna pekar på att det kommer att bli nödvändigt för kommuners och regioners förvaltningar – vilka ofta handlägger direktupphandlingar – att behöva anlita en specialiserad upphandlingsfunktion enbart för att efterannonsera en upphandling. SKR och SOI kan inte se att värdet av ytterligare statistik uppväger det merarbete och administrativa krångel som kommer att uppstå.
De remissinstanser som är kritiska vill genomgående se en högre gräns för skyldigheten att efterannonsera som samordnas med direktupphandlingsgränsen.
Socialstyrelsen vänder sig emot regeringens analys om att reformen inte torde innebära något större merarbete:
”Socialstyrelsen delar inte den uppfattningen, myndigheten vill understryka att alla ytterligare administrativa moment i samband med upphandling sammantaget innebär merarbete, i detta fall är det inte bara att annonsera i sig utan även diarieföring av alla sådana annonser, liksom arkivering. Till detta ska också beaktas att direktupphandlingar ofta sker decentraliserat hos upphandlande myndigheter, vilket innebär att en stor mängd personer kommer att påverkas av den administration som en efterannonsering innebär.”, skriver myndigheten.
Polismyndigheten menar att möjliga fördelar med förbättrad statistik inte överväger nackdelarna med förslaget, Landskrona stad dömer ut beloppsgränsen som orealistisk och Sveriges allmännytta menar att statistiken har begränsat värde och inte överväger den ökade administrativa börda som förslaget innebär.
I skaran av ett fåtal myndigheter som stödjer förslaget finns Lantmäteriet och Migrationsverket. Lantmäteriet ser det som positivt att gränserna för efterannonseringsskyldighet och dokumentationsplikt sammanfaller och att det blir en ökad tydlighet jämfört med nuvarande lagstiftning.
Migrationsverket utgår från alternativet att samtliga direktupphandlingar skulle efterannonsera och menar att regeringsförslaget ”ger en tydlig och sammanhållen reglering, och lättar dessutom den administrativa bördan för upphandlande myndigheter väsentligt”.
I det utkast som regeringen presenterat är förslag om skyndsamhetskrav för domstolar och preklusionsfrist vid överprövning centrala delar.
