Regeringen beslutade i juni 2015 att lämna sin lagrådsremiss till Lagrådet. Den avsåg en rad lagar, bland annat en ny lag om offentlig upphandling, en ny lag om upphandling runt försörjningssektorerna samt ett förslag på en helt ny lag om upphandling av koncessioner. Allt detta i syfte att föra in de nya direktiven för offentlig upphandling i svensk lag som det beslutades om våren 2014.
Men allt försenades då Lagrådet inte blev klar med sitt remissvar förrän den 12 februari och nytt datum för de nya lagarna sattes till den 1 januari 2017. Lagrådet riktade svidande kritik i sitt remissvar.
Även från politiska partier och näringslivshåll har kritiken varit hård, framför allt mot de kollektivavtalsliknande kraven. Kritik har kommit från branschorganisationer som Almega, Företagarna och Svenskt Näringsliv men också från politiska partier som Moderaterna och Centerpartiet. Emil Källström, ekonomisk-politisk talesperson för Centerpartiet, sa efter den politiska debatten i april att Allianspartierna skulle göra allt för att stoppa förslaget. Efter debatten sa civilminister Ardalan Shekarabi att han ville se en samförståndslösning kring kraven på kollektivavtal.
Nu berättar Ardalan Shekarabi att regeringen tagit till sig av kritiken och ändrat i sitt slutliga förslag till ny upphandlingslagstiftning till Lagrådet.
– Vi har tagit till oss av kritiken, tagit in synpunkterna som lämnats och beaktat det som kommit upp under de politiska debatterna, säger civilministern till Upphandling24.
Han berättar att förslaget nu saknar obligatoriska krav på tjänstepensioner och försäkringar.
– Nu har vi begränsat kraven till framför allt lön, semester och arbetstid för att hitta en så pragmatisk lösning som möjligt. Vi har tagit hänsyn till företagens behov av att ta bort hinder från att delta i offentliga upphandlingar, samtidigt som vi är tydliga med att vi vill få bort de missförhållanden som bland annat visat sig inom upphandlingar av taxi och städtjänster, menar Ardalan Shekarabi.
Enligt honom utgår de föreslagna reglerna kring kollektivavtalsliknande krav från EU:s direktiv och att reglerna nu är lika, såväl för svenska som för utstationerade företag.
En del – som han menar inte fått så stor del i debatten – är förändringarna som nu föreslås med inrättandet av innovationspartnerskap som syftar till att skapa förutsättningar för utveckling och inköp av en innovativ vara, tjänst eller byggentreprenad.
– Förslaget till lagstiftning ökar förhandlingsmöjligheterna och gör det möjligt att, genom innovationspartnerskap, kunna ha med samma leverantör från forskning och utveckling till att ta hand om driften.
Han pekar på att dessa möjligheter funnits tidigare.
– Dessa möjligheter var större före 1994 innan upphandlingsprocessen blev mer fragmenterad. Det vi nu gör är att ta med oss möjligheterna från tiden före 1994 samtidigt som vi ser till att det blir en rättssäker process, säger Ardalan Shekarabi.
Under den presskonferens som utlystes till kl 12 i dag, förklarade civilministern också att de obligatoriska kraven kommer att gälla alla underleverantörer i alla led. Dessutom kommer Upphandlingsmyndigheten att få en viktig roll genom att ta fram stöd och metoder för uppföljning av avtal.
Han berättar att Lagrådet nu kommer att behandla förslaget samtidigt som regeringen författar en proposition som läggs under sommaren. Propositionen kommer under hösten till riksdagen. Han räknar med att upphandlingslagarna ska träda i kraft den 1 januari 2017.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer