Det brukar talas om att artificiell intelligens, AI, och robotiseringen är ett hot mot jobben. Automatiseringen gör att människor helt enkelt byts ut mot mjukvara och robotar. Men en stor rapport från World Economic Fourmger, WEF, en betydligt ljusare bild av framtidens arbetsmarknad – och den visar att ny teknik skapar betydligt fler jobb än den förstör den kommande femårsperioden.

För även om tekniker som automatiserad mjukvara, artificiell intelligens och robotisering väntas göra att 75 miljoner jobb försvinner redan fram till 2022 – så väntas de också ha skapat 133 miljoner nya roller på företagen i världen.

Det här skulle innebära ett netto på 58 miljoner jobb i framtiden. Men för att det här ljusare scenariot ska slå in krävs en del åtgärder. Det hävdar i alla fall Fredrik von Essen, näringspolitisk expert på It- och telekomföretagen i Sverige.

Fredrik von Essen pekar på tre faktorer:

– Det första gäller kompetenspolitiken, och där är det viktigaste att man börjar se utbildning, näringspolitik och arbetsmarknadspolitiken som en helhet. I digitaliseringen förenas de här områdena.

– Det andra är att arbetsgivarna måste få en tydligare nytta av att bredda arbetsutbudet, genom till exempel samverkan med utbildningsinstanser, det skulle gynna både företagen och samhället.

– Det tredje ligger på individerna själva, de måste hitta naturliga utbildningsvägar för omskolning och vidareutbildning också när de är 40 eller 50 år. Och det måste finnas sådana tillgängliga.

Enligt rapporten så är drivkrafter för de nya jobben tekniktrender som att mobilt internet blir snabbare och mer tillgängligt, genomslag för artificiell intelligens, big data och molnet, men det handlar också om socioekonomiska trender som att utbildningsnivåerna i världen stiger och medelklassen framför allt i utvecklingsländer får det bättre.

Det ska dock påpekas att det är en annan typ av jobb, ”en betydande förändring” både vad gäller kompetens som krävs, geografisk placering och själva anställningsformerna. Till exempel tror WEF att heltidsanställningarna kommer att gå ner. En hel del företag kommer att använda sig av temporär arbetskraft, frilansar och speciellt utformade tjänster kopplade till projekt.

Vad är det då för kompetenser hos den mänskliga delen av arbetsstyrkan som kommer att efterfrågas i framtiden? I rapporten nämner de dataanalytiker och datavetare, mjukvaru- och applikationsutvecklare, e- handels- och sociala medier-experter.

– Därutöver kan man ju fundera över vad som krävs av dem som inte är experter, säger Fredrik von Essen.

Det kommer att ställas högre krav på att man kan sitt område, och kan sätta in sin roll i ett sammanhang, man kan kalla det en sammanhangskompetens.

I övrigt konstateras i rapporten att företag i framtiden kommer att ta mycket mer hänsyn till var det finns kvalificerad arbetskraft när de beslutar sig för var de ska placera sina arbeten. 74 procent anser att det här är en nyckelfaktor.

Däremot tappar andra faktorer i betydelse, som exempelvis flexibiliteten i lokala arbetsmarknadslagar eller närheten till råvaror.

Ännu en intressant förändring som verkar ske gäller alltså anställningsformerna, och även om nya tekniker kommer innebära fler jobb så innebär det inte automatiskt att antalet heltidsanställningar ökar. Nästan 50 procent av företagen uppger tvärtom att automation förmodligen leder till ”viss minskning” av den fulltidsanställda personalstyrkan.

Framför allt kommer företagen i högre grad att använda sig av kontraktsanställda som arbetar med speciella projekt. Många företag tänker sig att använda sig av mer flexibla anställningsformer, med hjälp av personal som inte fysiskt sitter på kontoren.

World Economic Forums undersökning är gjord bland personalchefer, strategichefer och vd:ar på mer än 300 globala företag i olika branscher. Respondenterna representerar mer än 15 miljoner anställda.

Finns det då något som särskiljer Sverige i den här utvecklingen? Fredrik von Essen ser en styrka i den så kallade partsmodellen, det vill säga relationen mellan arbetsgivare och fack.

– Kollektivavtalen till exempel är bättre än sitt rykte. Det är ju en effektiv automatisering av lönesättning, försäkringar och så vidare. Dessutom är de svenska fackförbunden traditionellt pragmatiska och deras vision är att säkra möjligheten till jobb i stället för särskilda jobb.