I de digitala miljöerna är det fler chefer och män som blir mobbade. Den digitala kommunikationen har förändrat maktdynamiken. Det säger Rebecka Cowen Forssell, till Computer Sweden, som har skrivit en avhandling vid Malmö universitet i ämnet nätmobbning.

– Det är omvänt från vad som gäller med traditionell mobbning, då chefer inte brukar vara särskilt utsatta utan snarare de som utsätter andra. Jag tror det kan förklaras med en förändrad maktdynamik.

– I den digitala kommunikationen kan personer framställa sig själv och sitt budskap på ett mer kontrollerat sätt, och på så sätt minimera risken för konfrontation.

En annan faktor är att gränserna för var organisationen börjar och slutar luckras upp mer i den digitala kommunikationen. Det innebär att tredje part, som föräldrar och elever i skolan och klienter kan utöva makt mot chefer.

– När de grupperna inkluderas kan chefernas situation bli mer utsatt, säger hon.

En annan slutsats som Rebecka Cowen Forssell kommit fram till i arbetet är att mobbningen skiljer sig åt i olika digitala kanaler. När det gäller e-post är mobbningen mer passiv och exkluderande medan den är mer aggressiv och direkt på till exempel Facebook eller i bloggar.

– Om vi tittar på e-post så handlar det mer om att de som utsätts inte får sina mejl besvarade eller att man inte finns med på eller blir utesluten i e-postlistor. Det är mer subtilt även om man också kan få aggressiva mejl skickade till sig.

– På sociala medier handlar det mer om direkta aggressiva påhopp eller att en viss person hängs ut.

Rebecka Cowen Forssell säger att det här kan bero att e-post är ett mer etablerat verktyg i arbetslivet. I sociala medier är gränsdragningen mellan privat och professionellt svårare, och det är oklart vem man representerar, vilket kan göra att man tar ut svängarna mer.

– Om man inkluderar chefer och kollegor på Facebook blir det en gråzon om vi representerar oss själva eller arbetsgivaren.

– Dessutom har publiken en central roll i mobbning på Facebook. Inte bara i rollen av att bevittna eller legitimera handlingarna utan även som mottagare av budskapen. Mobbning på sociala medier kan ses som ett framträdande där mobbaren vill framställa sig på ett visst sätt inför en viss publik, som inte nödvändigtvis behöver vara mobbningsoffret.

Hur vanligt är det då med nätmobbning i arbetslivet? Enligt en enkätundersökning som genomfördes som en del i den här avhandlingen bland 3 400 yrkesverksamma personer så rapporterade tio procent en utsatthet för beteenden som kan kategoriseras som nätmobbning, en procent rubricerade sig själva som nätmobbade. 3,5 procent upplevde att de är mobbade ansikte mot ansikte.

Vad kan då företagen göra för att komma till rätta med de här problemen? Först och främst, säger Rebecka Cowen Forssell, att arbetsgivare måste förstå att mobbningen tar sig olika uttryck i olika digitala kanaler och att man därmed inte bara kan prata om ”internet”, till exempel.

– Därefter måste man ta diskussionen om hur man använder sociala medier, som ju många uppmuntrar, och klargöra vilka roller man har. Jag tror också mycket på policys så det finns en beredskap om något sådant här sker. Det handlar om att uppmärksamma den digitala mobbningen på samma sätt som den traditionella, men där ligger organisationerna lite efter.