Företaget Public Insight har analyserat aktiebolag som levererade till offentlig sektor 2019 utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
Resultaten visar att endast 13 procent av bolagen har en styrelse med minst 40 procent kvinnor.
Tittar man på inköpsvärdet kom 43 procent från aktiebolag som helt saknade kvinnlig representation i styrelsen.
– Vi har haft Agenda 2030 i sex år, och ett av de viktigaste målen är jämställdhet. Att vi köper för 266 miljarder kronor från företag som inte har någon kvinna i styrelsen blir en ögonöppnare, säger Fredrik Tamm, vd på Public Insight.
Syftet med undersökningen är att uppmärksamma frågan, ge en nulägesraport och uppmuntra till förändring.
– Vi har däremot inte undersökt om leverantörerna till offentlig sektor skiljer sig från gruppen aktiebolag i stort, säger Fredrik Tamm.
Förutsättningarna att ställa direkta krav på företags styrelserepresentation är närmast obefintlig, säger Carin Carlsson, upphandlingsråd på Konkurrensverket, till nyhetsbyrån TT.
Däremot går det att genom kontraktsbestämmelser ställa krav på exempelvis jämställdhet i arbetslivet, ökat deltagande av kvinnor på arbetsmarknaden och på att redovisa sitt jämställdhetsarbete.
Luleå kommuns inköpsavdelning har ett uttalat jämställdhetsperspektiv vid kravställning sedan 2016. Till en början var fokus på leverantörens interna jämställdhetsarbete.
Nu är målet även att det som köps in ska vara likvärdigt för kvinnor och män eller på annat sätt främja jämställdheten. Under 2021 ska samtliga nya upphandlingar följas upp utifrån jämställdhetskrav.
– Vi började i liten skala och har successivt utvecklat arbetet. Det gäller att ta små steg som testas och utvärderas för att sedan byggas på vid varje nytt avtal. Vid starten var vi nog alla lite oroliga hur det skulle gå. Vad skulle leverantörerna tycka? Men det har gått över förväntan, säger inköpsstrateg Marianne Lundberg till Inköpsrådet.
Utgångspunkten är Upphandlingsmyndighetens modell för strategiska inköp. Den beskriver upphandlingsprocessens tre steg, förberedande kartläggning och analys, själva upphandlingen, samt implementering och förvaltning av avtalet.
Min erfarenhet är att kommunen, som jag jobbade för i många år, är långt ifrån jämlikt. Kanske ska många kommuner börja där först innan man ställer krav på leverantören.
Men jag har lite svårt att låta bli att tycka att det är lite lustigt hur styrelsen är sammansatt av de som levererar rapporten?
Även om vissa kvinnor är längre än vissa män, är män *som grupp* längre än kvinnor.
Det är väl belagt inom sociobiologin att gruppskillnader visar sig även i karriärval och andra preferenser. Att, i strid med dessa skillnader, forcera fram ett estetiskt önskat utfall, gör skada på såväl individuell som samhällelig nivå.