Försäkringskassan upphandlade föreläsare genom att använda talarförmedlingar, men ansåg att det var för svårt att bedöma vilken totalkostnaden skulle bli för de föreläsare de tänkt använda. Därför utvärderade talarförmedlingarnas anbud på förmedlingskostnaden.
Vinnaren la ett anbud på noll kronor och vann. Förklaringen är att de inte använder förmedlingskostnader utan i stället tar ut provision av talarna. Denna förklaring gavs också när upphandlingen överprövades av en förlorande leverantör. Förvaltningsrätten godtog (pdf) dock förklaringen till nollbudet.
Försäkringskassan anser att utvärderingsförfarandet varit transparent och lätt att förstå. Konkurrensverket är dock inte alls enig med vare sig förvaltningsrätt eller Försäkringskassa.
Ann Fryksdahl, enhetschef på Konkurrensverket, sa till SVT att huvuddelen av upphandlingens totala värde ska utvärderas. Enligt henne är det inte lagligt att utvärdera bara på förmedlingsavgiften.
Hur ska man som upphandlande myndighet kunna bedöma behoven under hela avtalstiden?
– Det är samma sak i denna fråga som i alla former av ramavtal. Ett ramavtal har i sig själv inte något på förhand bestämt värde, utan är avsett att ligga till grund för ett flertal framtida kontraktstilldelningar. Dessa kan vad avser volym och antal vara svåra att i förväg bedöma. Vanligtvis brukar ledning tas i hur mycket som avropats tidigare år, säger Ann Fryksdahl till Upphandling24.
Kan problemet kring den aktuella upphandlingen lösas genom att ställa krav på att vinnande leverantör inte får ta ut några andra avgifter än förmedlingskostnaden från beställaren, eller avgifter från förmedlade konsulter?
– Jag tycker att det kan vara problematiskt för den upphandlande myndigheten att bygga upphandlingen på en viss affärsmodell, till exempel att det inte ska vara tillåtet med kick-backs. Även om vi kan se att kick-backs inte alltid är så bra. Det bästa är att den upphandlande myndigheten paketerar upphandlingen på ett för marknaden rättvisande sätt. Lämpligen genom marknadsdialog.
När Konkurrensverkets och Upphandlingsmyndighetens rapport (pdf) om mellanhänder kom i början av förra året fastslogs att det är inte är otillåtet att använda sig av mellanhänder men det är förbjudet för en inköpare att bestämma vilken leverantör som ska anlitas.
Rapporten konstaterade att den upphandlande myndigheten eller enhetens tillvägagångssätt påminner om en förnyad konkurrensutsättning men i ett ramavtal med en enda leverantör. Ett sådant avropssätt förekommer inte i upphandlingslagstiftningen.
– Det är inte tillåtet för upphandlande myndighet att välja fritt bland leverantörerna. Det påminner om förnyad konkurrensutsättning men med bara en underleverantör. Då går det inte att garantera att avropen sker utan godtycke. Det finns ett inbyggt fel i denna lösning. Vill man välja fritt får man välja en annan lösning, sa Ann Fryksdahl då rapporten presenterades.
Går denna upphandling talarförmedling in under den typ av mellanhänder där upphandlande myndighet inte, enligt er rapport, får bestämma vilka leverantörerna ska vara (alltså i det här fallet vilka som ska tala)?
– Ja, det låter kanske hårt just när det handlar om talare. Men den springande punkten är att det måste vara ett objektivt på förhand bestämt val. Exempelvis att den upphandlande myndigheten ställt krav på att en talarförmedling ska kunna förmedla talare med olika kunskap såsom förändringsledning, branding, integration etcetera. Sen avropas denna kategori och inte en särskild person. Det är också därför det är viktigt att utvärdera priset för olika kategorier av talare innan, säger Ann Fryksdahl till Upphandling24.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer